Tuesday, March 3, 2026

MPP: STATEMENT IN SUPPORT OF THE IRANIAN PEOPLE



Workers of the world, unite!


 

STATEMENT:

THE IRANIAN PEOPLE'S WAR OF NATIONAL RESISTANCE WILL DEFEAT THE IMPERIALIST-ZIONIST WAR OF AGGRESSION

YANKEES GO HOME!


On Saturday, February 28, the war of aggression waged by Yankee imperialism and its main instrument in the Middle East region, the Zionist State of Israel, entered a new military campaign within the phase of the war that began with its first 12-day campaign in June 2025.

This campaign of direct military aggression against the Islamic Republic of Iran, which the imperialist aggressor has dubbed "Operation Epic Fury," has as its main political objective the capitulation of the Iranian nation in order to subject it to imperialist domination.

As reported by the media, the United States and Israel have been attacking Iran since Saturday morning, resulting in the death of the country's top leader, Ali Khamenei.

By Sunday, the aggressors' armed forces, according to their own information, had bombed more than 2,000 targets in Iran.

Iran stated that "the assassination of Khamenei signifies a declaration of war against Muslims."

US imperialism, as the principal enforcer of the global counter-revolution, seeks to resolve the "Iran question" (its main political objective) by pursuing regime change in the Islamic Republic of Iran.

The Iranian question is the key issue to be resolved in the Greater Middle East (MEE) for the plans of the sole hegemonic superpower, US imperialism, as President Gonzalo states:

“Iran, subjugated by the Shah, was a US stronghold; he was overthrown and a retrograde theocratic system was imposed, controlled by Shiite Islam, thus clashing with the superpowers USA and USSR, and with the so-called “third Satan,” Hussein of Iraq. The US lost its stronghold in the Middle East; Israel is very small, however much of a wedge it represents; for this reason, it supported Iraq in its war against Iran (…) For the imperialists, control of the Middle East is at stake.”

The campaign for this imperialist war of aggression began with a preparatory phase aimed at creating favorable public opinion both domestically and internationally. This involved fabricating a narrative (Iran as a “threat to the security of the United States and Israel due to its development of nuclear weapons and long-range missiles”) and preparing by deploying a large military force in the region to direct the forces of its Zionist and reactionary Arab lackeys. The concentration of American forces is the largest since the Gulf War, with the US repeatedly proclaiming itself “the most powerful military force on earth” (Trump).

Since Saturday, a devastating imperialist air bombardment by its Zionist lackeys against thousands of targets has been underway, but it demonstrates the great capacity of the Iranian resistance, primarily that of its people, and the difficulties the imperialists are encountering in subduing a nation they thought would surrender in a matter of days.

The Yankee imperialists have been confronted with reality, as the resistance not only persists but is growing, and the expected "popular uprising" against the regime has not occurred and, as we can see, will not occur.

Regarding the above, Nate Swanson, Director of the Iran Strategic Project at the Atlantic Council in Washington, D.C., stated in an interview with the German magazine Der Stern that, following the death of Iran's top leader, Ali Khamenei, this war is historically unparalleled and clarified how Iran's revenge might unfold—and how Donald Trump could once again end this war. (www.stern.de)

The reaction of rival imperialists from Russia, China, France, Germany, etc., despite their differing tones, consisted of hypocritical calls for respect for international law and for "peaceful solutions through diplomatic negotiations." All of this is aimed at undermining anti-imperialist resistance and forcing the attacked nation to capitulate.

The genocidal Trump, the State Department, the CIA, and the Pentagon, as well as his lackey Netanyahu, Mossad, and the Zionist Armed Forces, dreamed of a victory. The attack was swift but shattered by the fierce resistance and counterattack of Iranian patriotic forces, the "Axis of Resistance" movements, and the mass movements of the region, stretching from Pakistan to the Sahara. The Iranian armed forces counterattacked, inflicting casualties and destroying or seriously damaging facilities at US bases and those of other imperialist countries in the region, which are governed by lackeys of US imperialism.

The US imperialists seek to create a power vacuum through the assassinations of Supreme Leader Khamenei and nearly 50 of the country's top political and military leaders, as well as through the bombing of civilian and military government installations, and the country's logistics and economy. They aim to decimate the vital forces of national resistance. The aggressor intends to force the regime to capitulate to all its demands and, at the same time, generate a "popular uprising" in favor of a puppet government of US imperialism—whether that of the deposed Shah's son, Rerza Pahlavi, or any other traitor. The latter would allow them to enter with their ground forces, overthrow the national government, and install their puppet.

The genocidal Trump, the State Department, the CIA, and the Pentagon, along with their lackey Netanyahu, Mossad, and the Zionist Armed Forces, dreamed of a swift victory but were met with fierce resistance and counterattacks from Iranian patriotic forces, the "Axis of Resistance" movements, and the mass movements across the region, from Pakistan to the Sahel.

REALITY AND PERSPECTIVE:

We believe that what has been presented corresponds to the reality of what is happening in the current armed conflict between U.S. imperialism, on the one hand, and the oppressed nation of Iran, on the other. Therein lies the principal contradiction, and its importance will increase despite the prospect of intensifying collusion and struggle between superpowers and other powers.

The imperialist-Zionist plan seeks a swift resolution; a prolonged war is not in its best interest.

A prolonged war is advantageous to the forces of national resistance and the entire national liberation movement in the region, allowing them to move from weakness to strength.

This requires Iran to commit to a firm and astute resistance aimed at generating political changes, primarily among the Arab people, and exacerbating inter-imperialist contradictions.

For us, this is the most convenient way to transform national resistance into revolution, because in this armed struggle, the heroic combatant who must lead the armed struggle of national resistance will emerge and be forged, transforming it into a people's war under the leadership of their Communist Party, as part of the revolution of new democracy.

We understand that the anti-imperialist front in our countries is the front of the democratic revolution based on the worker-peasant alliance led by the Communist Party. Marxist-Leninist-Maoists do not separate the struggle against imperialism from the struggle against semi-feudalism and bureaucratic capitalism.

And the world anti-imperialist front to sweep imperialism and reaction from the face of the earth through world revolution is made up of two forces: the struggle of the national liberation movement and the struggles of the international proletarian movement, both led by their Communist Parties. While for communists the slogan is "Workers of the world, unite!" The motto that should guide the struggle of the two forces must be "Workers of the world, unite!"

We also declare our support for the call to found the Anti-Imperialist League, and we quote the following from its call:

"The conditions are favorable for uniting the majority of the people against the imperialists and their lackeys. We call for the founding of an International Anti-Imperialist Organization, the International Anti-Imperialist League, to undertake the indispensable task of forming a world anti-imperialist front to advance along the path of unifying the majority of the people against imperialism and reaction, in service of the People's Wars, the national liberation struggles, and the proletarian and popular struggles throughout the world. Let us found the International Anti-Imperialist League!"

To conclude, a lesson that Chairman Gonzalo drew from the 1990 Gulf War, especially for oppressed nations and primarily for the world proletarian revolution, which must be kept in mind in the face of this uninspiring event, is the following:

“Thus, they extol American military power to the skies, 'in the highest and most modern technology'; and what does the commentary say? 'It's a rehash of the idea that weapons are the most important thing, that power resides in the most modern weapons, that weapons can do everything, that's what they proclaim; and it concludes: 'When, precisely, the first great lesson we must draw from the Gulf War is that what is most important in war is the man, the ideology that animates him, the class that leads, the interests he defends, and the cause he serves.' That is the lesson of the Gulf and what interests us as a lesson for people's war and for unmasking fallacies (1).

Let us found the International Anti-Imperialist League!

Yankees out of the Greater Middle East!

Let's support the Iranian people's War of National Resistance!

Iran and Palestine will prevail!


Peru People's Movement

March 2026


 

 

(1) PCP, "LET STRATEGIC BALANCE SHAKE THE COUNTRY MORE!", Peru, November 1991.

MPP: DECLARACIÓN EN APOYO AL PUEBLO IRANÍ

 


¡ Proletarios de todos los países, uníos!



DECLARACIÓN :


LA GUERRA DE RESISTENCIA NACIONAL DEL PUEBLO IRANÍ VENCERÁ

CONTRA LA GUERRA DE AGRESIÓN IMPERIALISTA-SIONISTA


¡YANQUIS GO HOME!



El sábado 28 de febrero la guerra de agresión del imperialismo yanqui y su instrumento principal en la región del Medio Oriente, el Estado sionista de Israel, ha entrado a una nueva campaña militar dentro de la fase de la guerra que iniciaron con su primera campaña de 12 días en junio de 2025.


Esta campaña de agresión militar directa contra la República Islámica del Irán, que ha sido denominada por el agresor imperialista con el nombre de “Operación Furia épica”, tiene como su objetivo político principal la capitulación de la nación iraní para someterla a su dominación imperialista como principal.


Como informan los medios, los Estados Unidos e Israel atacan desde el sábado en la mañana al Irán, habiendo causado la muerte del más alto dirigente de dicho país Ali Chamenei.


Hasta el domingo las fuerzas armadas de los agresores según propia información habían bombardeado más de 2000 objetivos en Irán.


El Irán señalado que “el asesinato de Chamenei significa la declaratoria de guerra a los musulmanes.”


El imperialismo yanqui, como gendarme principal de la contrarrevolución mundial, para resolver la “cuestión de Irán” (objetivo político principal) persigue el cambio de régimen de la República Islámica de Irán.


La cuestión de Irán es la cuestión clave por resolver en el Medio Oriente Ampliado (MOA) para los planes de la superpotencia hegemónica única, el imperialismo yanqui, como dice el Presidente Gonzalo:


Irán sojuzgado por el Sha era bastión de los EEUU; aquél fue derrocado y se impuso un retrógrado sistema teocrático, manejado por el mahometismo chiíta, el islamismo chocando así con las superpotencias USA, URSS y con el llamado “tercer Satán”, Hussein de Irak. EEUU perdió su bastión en Medio Oriente, Israel es muy pequeño por más cuña que signifique; por esta razón avaló a Irak en su guerra contra Irán (…) Para los imperialistas está en juego el control del Medio Oriente.


La campana de la guerra de agresión imperialista ha tenido una primera parte de preparación para crear opinión pública favorable interna y externa con el montaje (Irán “amenaza para la seguridad de los Estados Unidos e Israel por el desarrollo del arma nuclear y misiles de largo alcance”) y con los preparativos mediante el despliegue el de una gran fuerza bélica en la región para dirigir a las fuerzas de sus lacayos sionistas y reaccionarios árabes. La concentración de fuerzas norteamericanas es la mayor desde la guerra del Golfo, pregonando repetidamente ser “la fuerza militar más poderosa de la tierra” (Trump).


Desde el sábado se desarrolla con un devastador bombardeo aéreo imperialista y de sus lacayos sionistas contra miles de objetivos, pero muestra la gran capacidad de la resistencia iraní, de su pueblo principalmente, y las dificultades que encuentran los imperialistas para someter a nación que pensaban rendir en pocos días.


Los imperialistas yanquis se chocaron con la realidad pues la resistencia no solo se mantiene sino que se desarrolla y el esperado “levantamiento popular” contra el régimen no se ha producido y, como se ve no se producirá.


Con respecto a lo anterior Nate Swanson, Director del Proyecto Estratégico Irán del Atlantic Council en Washington, D.C , en declaraciones a la revista alemana Der Stern, estableció, que tras la muerte del más alto dirigente del Irán “ Ali Chamenei, esta guerra no tiene históricamente comparación con otras y aclaró, en cuanto a cómo podría ser la venganza del Irán – y como Donald Trump nuevamente podría terminar esta guerra.”(”www.stern.de)


La reacción de los imperialistas rivales desde Rusia, China, Francia Alemania, etc. fueron pese a las diferencia de tono de llamados hipócritas de respeto del derecho internacional y a la “solución pacíficas mediante las negociaciones diplomáticas” . Todo lo cual solo busca socavar la resistencia antiimperialista y llevar a la capitulación a la nación agredida.


El genocida Trump, el Departamento de Estado, la CIA y el Pentágono yanquis, así como su lacayo Netakyhu, la MOSAD y las Fuerzas Armadas sionistas soñaron con una victoria relámpago pero se estrellaron contra la fiera resistencia y contraataque de las fuerzas patriotas iraníes y de los movimientos del “Eje de la resistencia” y de los movimientos de masas de la región desde Pakistán hasta el Sahara. Las fuerzas armadas iraníes contraatacaron causando bajas y destruyendo o dañando seriamente instalaciones de las bases norteamericanas y de otros países imperialistas en los países de la región gobernados por lacayos del imperialismo yanqui.


Los imperialistas yanquis buscan generar el vacío de Poder con los asesinatos del máximo dirigente Chamenei y cerca de 50 de los más altos dirigentes políticos y militares de país, como con el bombardeo de instalaciones gubernamentales civiles y militares, de la logística y la economía del país. Buscan diezmar las fuerzas vivas de la resistencia nacional. El agresor pretende alcanzar la capitulación del régimen ante todas sus exigencias y, a la vez, generar un “levantamiento popular” en favor de un gobierno títere del imperialismo yanqui -del hijo del depuesto sha Rerza Palevi o de cualquier otro traidor. Esto último les permitiría entrar con sus fuerzas terrestres y derrocar a las fuerzas del gobierno nacional e imponer a su títere.


El genocida Trump, el Departamento de Estado, la CIA y el Pentágono yanquis, así como su lacayo Netakyhu, la MOSAD y las Fuerzas Armadas sionistas soñaron con una victoria relámpago pero se estrellaron contra la fiera resistencia y contraataque de las fuerzas patriotas iraníes y de los movimientos del “Eje de la resistencia” y de los movimientos de masas de la región desde Pakistán hasta el Sahel.


REALIDAD Y PERSPECTIVA:


Consideramos que lo expuesto corresponde a la realidad de lo que viene aconteciendo en el actual enfrentamiento bélico entre el imperialismo yanqui, por un lado, y la nación oprimida, Irán, por el otro. Ahí, se expresa la contradicción principal y su importancia se acrecentará pese a perspectiva de agudización de la colusión y pugna de superpotencias y potencias.


El plan imperialista-sionista persiguen una decisión rápida, guerra prolongada no le conviene.


Alas fuerzas de la resistencia nacional y a todo el movimiento de liberación nacional de la región les conviene la guerra prolongada para pasar de débiles a fuertes.


Lo anterior exige por parte de Irán empeñarse en una firme y sagaz resistencia apuntando a generar cambios políticos principalmente en el pueblo árabe y agudización de contradicciones interimperialistas.


Para nosotros es lo más conveniente para que se transforme esa resistencia nacional en revolución, porque en esa lucha armada irá surgiendo y forjándose el heroico combatiente que debe dirigir la lucha armada de resistencia nacional para transformarla en guerra popular bajo la dirección de su Partido Comunista, como parte de la revolución de nueva democracia.


Entendemos, que el frente antiimperialista en nuestros países es el frente de la revolución democrática basado en la alianza obrero-campesina dirigida por el Partido Comunista. Los marxista-leninista-maoísta no separan la lucha contra el imperialismo de la lucha contra la semifeudalidad y el capitalismo burocrático.


Y el frente antiimperilista mundial para barrer al imperialismo y la reacción de la fas de la tierra mediante la revolución mundial está conformado por las dos fuerzas: la lucha del movimiento de liberación nacional con las luchas del movimiento proletario internacional ambas dirigidas por sus Partidos Comunistas. Si bien para los comunistas el lema es "¡Proletarios de todos los países, uníos!" , el lema que debe guiar la lucha de las dos fuerzas debe ser "¡Proletarios de todos los países y pueblos del mundo, uníos!".


Declaramos también nuestro apoyo al llamamiento para la fundación de la Liga Antiimperialista, y citamos de su llamamiento lo siguiente:


Las condiciones son favorables para unir a la mayoría del pueblo contra los imperialistas y sus lacayos. Llamamos a la fundación de una Organización Internacional Antiimperialista, la Liga Antiimperialista Internacional, para asumir la tarea indispensable de formar un frente antiimperialista mundial para avanzar en el camino de unificación de la mayoría del pueblo contra el imperialismo y la reacción, al servicio de las Guerras Populares, las luchas de liberación nacional y las luchas proletarias y populares de todo el mundo.¡Fundemos la Liga Antiimperialista Internacional!


Para terminar, una lección que el Presidente Gonzalo extrajo de la Guerra del Golfo de 1990, en especial para las naciones oprimidas y principalmente para la revolución proletaria mundial, que es necesario tener presente en el acontecimiento que no motiva, es la siguiente:


Así, exaltan hasta las nubes la potencia militar norteamericana, "en la más alta y, moderna tecnología"; y el comentario ¿qué dice? "Es reedición de lo principal son las armas, el poderío reside en las armas más modernas, las armas lo pueden todo, eso pregonan; y concluye: "Cuando, precisamente, la primera gran lección que debemos extraer de la guerra del Golfo es que lo principal en la guerra es el hombre, la ideología que lo anima, la clase que dirige, los intereses que defiende y la causa a la que sirve". Esa es la

lección del Golfo y lo que nos interesa como lección para la guerra popular y para desenmascarar falacias (1).



¡Fundemos la Liga Antiimperialista Internacional!



¡Fuera yanquis del Medio Oriente Ampliado!



¡Apoyemos a la Guerra de Resistencia Nacional del pueblo del Irán!



¡ Irán y Palestina vencerán!




Movimiento Popular Perú


Marzo de 2026






(1) PCP, "¡QUE EL EQUILIBRIO ESTRATÉGICO REMEZCA

MAS AL PAÍS!", Perú, noviembre 1991.



Thursday, February 26, 2026

BANDERA ROJA BOLIVIA: MÉXICO: SOBRE EL RECIENTE ASESINATO DE UN CAPO DEL NARCOTRÁFICO

 

El portal https://solrojista.blogspot.com/, en su sección Breves Iniciando la Semana, ha compartido un importante análisis sobre los últimos acontecimientos en aquel país, el cual compartimos a continuación:
En un capítulo más de la injerencia del imperialismo yanqui y el recrudecimiento de la guerra contra el pueblo, la mañana de este domingo 22 de febrero la noticia sobre el asesinato de uno de los capos más buscados en México y el mundo conmocionó al país, no solo por su relevancia, sino también por la organización del operativo y la respuesta del crimen organizado que se hizo patente en más de 21 estados de la república.
 
Veamos los aspectos generales sobre el operativo: 1) La Secretaría de la Defensa Nacional emitió un comunicado informando que… “con trabajos de inteligencia militar central, del Centro Nacional de Inteligencia y de la Fiscalía General de República (FEMDO), Fuerzas Especiales del Ejército Mexicano planearon y ejecutaron una operación en Tapalpa, Jal., en la que intervinieron diversas aeronaves de la Fuerza Aérea y la Fuerza Especial de Reacción Inmediata de la Guardia Nacional para lograr la detención de Ruben “N” (a) Mencho”. 2) En el mismo documento se revela que… “para la ejecución de esta operación, además de los trabajos de inteligencia militar central, dentro del marco de coordinación y cooperación bilateral con los EUA, se contó con información complementaria por parte de autoridades de ese país”. 3) Acentuando lo anterior, Karoline Leavitt, vocera de Donald Trump, reaccionó diciendo que el presidente de los EEUU “elogió y agradeció a los militares mexicanos” y confirmó que su gobierno “brindó apoyo de inteligencia a las fuerzas federales en México”. 4) Para sorpresa de nadie, se ha confirmado la existencia y operación de una la Fuerza de Tarea Conjunta Interagencial contra los Cárteles (Joint Interagency Task Force–Counter Cartel), compuesta por elementos de diversas corporaciones federales estadounidenses que operan en territorio nacional mexicano realizando mapeos y análisis de contexto militares. 5) La Sheinbaum, y Harfuch han reconocido esta “cooperación”, la cual ha tenido varios timbrazos de aviso con el ingreso de aeronaves, drones, buques y tropas militares gringas en territorio nacional cada vez de forma más descarada.
 
El saldo presumido por el Estado mexicano y el imperialismo yanqui tras la jornada de violencia nacional del día de ayer es de 30 delincuentes abatidos, incluido el capo, además de 70 detenidos.
Todo parece indicar que el imperialismo yanqui no solamente “brindó información de inteligencia”, sino que también dirigió la operación, dejando la logística y los menesteres en manos del Estado mexicano esperando que este asumiera el control de daños, sabiendo que sería incapaz de ello. De esto se desprenderían tres circunstancias que antes hemos advertido:
 
I.- La generalización de la violencia en más de la mitad del país era un escenario contemplado por los EEUU y favorece a sus pretensiones de intervención militar abierta, dejando claro que el Estado mexicano no tiene el control de la gobernabilidad territorial (balcanización).
II.- Con esto el imperialismo yanqui apretará más el cuello del Estado mexicano para que le facilite la ocupación tolerada del territorio nacional, actuando a sus anchas cuándo, dónde y contra quién decida.
III.- En medio de las cada vez más fuertes acusaciones documentadas contra Morena por su colusión con los grupos criminales en el país, la defunción del capo parece haber sido lo más conveniente para el régimen antes que correr el riesgo de haberlo presentado ante las autoridades.
¡Alto a la guerra contra el pueblo y el terrorismo de Estado!
¡Yanquis go home!
 

Türkei: Delegation zur Untersuchung von Gefängnissen verhaftet


2–3 Minuten
Türkei: Delegation zur Untersuchung von Gefängnissen verhaftet

Am 19.02 wurden in der Türkei sechs Mitglieder einer internationalen Delegation festgenommen, welche die Bedingungen in den Gefängnissen von „Brunnen-Typ“-Gefängnissen untersuchen sollten. Dabei handelt es sich um S-, R-, Y-Typ und Hochsicherheitsgefängnisse, die aufgrund ihrer besonders isolierenden Haftbedingungen auch als „Brunnen-Gefängnisse“ bezeichnet werden.

Nachdem die Delegation sich mit einer demokratischen Anwaltskanzlei am Morgen des vergangenen Donnerstag getroffen hatte, wurden die Mitglieder in Istanbul auf offener Straße unter dem Vorwand festgenommen, gegen Aufenthaltsauflagen zu verstoßen zu haben.

Als Folge wurden die Mitglieder der Delegation erkennungsdienstlich behandelt, der Kontakt mit ihren Anwälten wurde der Delegation teils verwehrt. In mindestens einem Fall erhielten Konsulatsangehörige von der Polizei keine weiteren Informationen über ihre festgenommenen Staatsangehörigen.

Seitdem wird die Delegation scheinbar im Zentrum für Asylsuchende und Migration in Istanbul-Arnavutköy festgehalten und soll nun wohl am einem der Flughafen Istanbuls deportiert zu werden. Die Mitglieder kommen aus Russland, Frankreich, Spanien, Belgien und Italien.

Bei den „Brunnen-Gefängnissen“ handelt es sich um Knäste, bei denen die Gefangenen in kleinen Zellen 22 – 23 Stunden am Tag gehalten, von Sonnenlicht und sozialen Kontakt abgeschnitten und stark isoliert werden. Teilweise gibt es in den Zellen der Gefangenen Kameras, die die Gefangenen ständig überwachen und keine Möglichkeit für Privatsphäre bieten. Besuche und Briefe werden teilweise verwehrt. Das heißt, dass es sich hier um eine besonders heftige, permanente Form der Einzelhaft handelt.

Diese Bedingungen verstoßen gegen internationales Recht und zählen als Folter. Unter anderem legen die sogenannten „Mandela-Regeln“ klar fest, dass Gefangene sowohl ein Recht auf Besuche als auch auf Tageslicht und frische Luft haben:

„In allen Räumen, in denen Gefangene leben oder arbeiten,

a) müssen die Fenster groß genug sein, damit die Gefangenen bei Tageslicht lesen und arbeiten können, und so eingerichtet sein, dass Frischluft einströmen kann, gleichviel ob es eine künstliche Belüftung gibt oder nicht;

b) muss es genug künstliches Licht geben, damit die Gefangenen ohne

Beeinträchtigung ihres Sehvermögens lesen und arbeiten können.“

1. Den Gefangenen ist zu gestatten, unter der notwendigen Aufsicht in regelmäßigen Abständen mit ihrer Familie und ihren Freunden zu verkehren,

a) indem sie schriftlich korrespondieren und sich dabei, soweit vorhanden, der Telekommunikations-, elektronischer, digitaler und anderer Mittel bedienen und

b) indem sie Besuche empfangen“

Die „Brunnen-Gefängnisse“ werden vor allem gegen politische Gefangene genutzt.

Diese Repression gegen diese Delegation ist ein Versuch des alten türkischen Staates, Menschen, die sich für die Rechte von politischen Gefangenen im spezifischen und demokratische Recht

e im allgemeinen einsetzen und ist ein Angriff gegen die demokratischen Rechte. Doch das zeigt nur, wie groß die Angst des türkischen Staats vor dem Volk ist.

KATEGORIE: ,

Tuesday, February 24, 2026

FDLP_ECUADOR: SALUDO A LA CREACIÓN DEL FRENTE ANTIIMPERIALISTA DEL ECUADOR

 

SALUDO A LA CREACIÓN DEL FRENTE ANTIIMPERIALISTA DEL ECUADOR
 
El Frente de Defensa de las Luchas del Pueblo – EC saluda con firmeza la creación del Frente Antiimperialista del Ecuador, valioso instrumento de articulación política y social para la unidad de la clase trabajadora, la juventud, el campesinado y los pueblos oprimidos en la lucha indómita y sostenida contra el imperialismo de toda laya, fundamentalmente el yanqui, y contra sus engranajes internos: la gran burguesía, grandes terratenientes, su gobiernos lacayo y el oportunismo de la izquierda domesticada.
 
Este saludo adquiere urgencia en un momento en que la crisis del imperialismo se expresa en mayor agresión, guerras de rapiña, chantajes económicos y recolonización abierta; y cuando, como advierte el propio llamamiento internacional, los imperialistas pretenden cargar “el inmenso peso de su crisis” sobre los hombros de la clase obrera y de las naciones oprimidas, intensificando opresión y explotación.
 
En el Ecuador, esa agresión se traduce en políticas de entrega: apertura de territorios a la voracidad extractiva; concesiones y privilegios a las transnacionales mineras; y la normalización de formas de tutelaje en “seguridad” que buscan convertir nuestro suelo en pieza funcional de disputas ajenas y de planes geoestratégicos contra otros pueblos. Frente a ello, el Frente Antiimperialista del Ecuador nace como necesidad histórica: para organizar la resistencia, elevar conciencia, y convertir la indignación popular en fuerza unitaria, disciplinada, combativa e inclaudicable en la brega por derrotar al imperialismo.
 
Respaldamos, por tanto, la perspectiva que plantea el llamamiento al Congreso Fundacional de la Liga Antiimperialista: que la fuerza de los oprimidos surge de su unidad, y que hace falta una organización antiimperialista que una y promueva a los explotados “en la lucha contra el imperialismo y sus cimientos”. En esa ruta, saludamos el esfuerzo por forjar una Liga Antiimperialista Internacional como frente mundial contra la guerra imperialista, la reacción y el fascismo, al servicio de las luchas de liberación nacional y de las luchas proletarias y populares en todo el mundo.
 
Llamamos a los sectores conscientes del pueblo; trabajadores, campesinos pobres, estudiantes e intelectuales progresistas a sumar voluntades, a superar la dispersión y a convertir la solidaridad internacionalista en acción concreta. Hoy más que nunca, la consigna que recorre el llamamiento debe hacerse práctica militante: “¡Antiimperialistas de todos los países, uníos!”
 
¡VIVA EL FRENTE ANTIIMPERIALISTA DEL ECUADOR!
¡POR LA UNIDAD DE LOS PUEBLOS OPRIMIDOS CONTRA EL IMPERIALISMO Y SUS LACAYOS!

BANDERA ROJA BOLIVIA: SOBRE EL ESTUDIO Presidente Mao Tsetung

 

SOBRE EL ESTUDIO
Presidente Mao Tsetung
 
Hablando en general, todos los militantes del Partido Comunista en condiciones de hacerlo deben estudiar la teoría de Marx, Engels, Lenin y Stalin, nuestra historia nacional y la situación y tendencias del movimiento actual, y, al mismo tiempo, contribuir a educar a los militantes con un nivel cultural relativamente bajo.
En particular, es preciso que los cuadros estudien detenidamente estas materias, y con mayor razón deben intensificar este estudio los miembros del Comité Central y cuadros de niveles superiores. Ningún partido político que dirija un gran movimiento revolucionario podrá alcanzar la victoria si no posee una teoría revolucionaria, un conocimiento de la historia y una comprensión profunda del movimiento práctico.
La teoría de Marx, Engels, Lenin y Stalin es universalmente aplicable. No hay que considerarla como un dogma, sino como una guía para la acción. No hay que aprender simplemente términos y frases del marxismo-leninismo, sino estudiarlo como ciencia de la revolución.
 
No sólo hay que comprender las leyes generales formuladas por Marx, Engels, Lenin y Stalin como resultado de su vasto estudio de la vida real y de la experiencia revolucionaria, sino también aprender la posición y el método que adoptaban al examinar y resolver los problemas.
 
Actualmente, la preparación marxista-leninista de nuestro Partido es en cierta medida mejor que antes, pero todavía está lejos de abarcar a todos y de ser profunda. Nuestra misión es dirigir a una inmensa nación de varios centenares de millones de personas en una gran lucha sin precedentes. Por lo tanto, generalizar y profundizar el estudio de la teoría marxista-leninista es para nosotros una gran tarea urgente, que sólo podremos cumplir con esfuerzos concentrados.
 
Espero que, después de esta Sesión Plenaria del Comité Central, se realice en todo el Partido una emulación en el estudio; así se verá quién habrá aprendido realmente algo, quién habrá aprendido más y mejor. Si entre los camaradas encargados de las principales responsabilidades en el trabajo de dirección, hay de cien a doscientos con una comprensión del marxismo-leninismo sistemática y no fragmentaria, real y no huera, la capacidad combativa de nuestro Partido será considerablemente acrecentada y aceleraremos nuestra victoria sobre el imperialismo japonés. 
 
Nos incumbe otra tarea: estudiar nuestro patrimonio histórico y sintetizarlo con espíritu crítico, aplicando el método marxista. La historia varias veces milenaria de nuestra nación posee características propias y encierra innumerables tesoros. En este aspecto somos todavía simples escolares. La China de hoy proviene de la China del pasado; enfocamos la historia como marxistas, y no debemos amputarla.
 
Debemos sintetizar nuestro pasado, desde Confucio hasta Sun Yat-sen, y tomar posesión de su valioso legado. Esto nos ayudará mucho a guiar el gran movimiento de nuestros días.
 
Como marxistas, los comunistas somos internacionalistas; pero sólo podremos poner en práctica el marxismo integrándolo con las características específicas de nuestro país e imprimiéndole una forma nacional. La gran fuerza del marxismo-leninismo está precisamente en su vinculación con la práctica revolucionaria concreta de cada país. Para el Partido Comunista de China, eso supone aprender a aplicar la teoría del marxismo-leninismo a las circunstancias específicas de China.
 
Si los comunistas chinos, que son parte de la gran nación china, carne de su carne y sangre de su sangre, hablasen del marxismo separándolo de las características de China, su marxismo no pasaría de ser abstracto y vacío. Por ello, el problema que todo el Partido ha de comprender y resolver con urgencia es cómo aplicar el marxismo concretamente en China, de modo que todas sus manifestaciones tengan un carácter inequívocamente chino, es decir, aplicar el marxismo a la luz de las características de nuestro país.
Debe eliminarse el estilo de cliché extranjero, debe haber menos cantinelas abstractas y vacías, y debe mandarse a descansar al dogmatismo, dando paso al estilo y espíritu chinos llenos de vida y lozanía, que gustan a la gente sencilla de nuestro país. Separar el contenido internacionalista de la forma nacional es la práctica de quienes no entienden nada de internacionalismo. Nosotros, por el contrario, debemos ligar los dos estrechamente. Los graves errores que a este respecto se cometen en nuestras filas deben ser corregidos a conciencia. 
 
¿Cuáles son las características del actual movimiento? ¿Cuáles son sus leyes? ¿Cómo dirigirlo? Todos éstos son problemas prácticos. Hasta hoy, todavía no lo conocemos todo sobre el imperialismo japonés ni sobre China. El movimiento se desarrolla, y surgirán ante nosotros nuevas cosas; lo nuevo nace sin cesar. Estudiar este movimiento en su integridad y en su desarrollo es una gran tarea que requiere nuestra constante atención. No es marxista quien se niega a estudiar estos problemas seria y cuidadosamente.
La complacencia es enemiga del estudio. Si realmente queremos aprender algo, debemos comenzar por deshacernos de la complacencia. Nuestra actitud hacia nosotros mismos debe consistir en “ser insaciables en aprender”, y hacia los demás, “ser infatigables en enseñar”. 
 
Obras Escogidas de Mao Tsetung, tomo II

Monday, February 23, 2026

Kommunisten@riseup.net!: Peru: NY STATSKUPP GENOM VALFUSK (NUEVO GOLPE DE ESTADO PARA FRAUDE ELECTORAL

 Traducción al idioma sueco de la Nota Periodística del MPP

JOURNALISTISK NOT

Proletärer i alla länder, förena er!

NY STATSKUPP GENOM VALFUSK

Den 17 februari genomfördes en ny parlamentarisk ”statskupp” i Peru mot den reaktionäre presidenten José Jerí. Det är den sjätte i sitt slag under de senaste tio åren, ett uttryck för krisen i de ”höga sfärerna”, krisen i den härskande klassens politik, en förvärrad sammansvärjning och reaktionär tvist som underblåsts av den nya valfarsen som är planerad till den 12 april.
Den 18 februari valde parlamentet José Balcázar till talman, vilket ledde till att han tillfälligt övertog presidentposten efter att José Jerí avsattes. Balcázar kommer att inneha posten till den 28 juli 2026.
Den peruanska staten är en byråkratisk diktatur, baserad på en allians mellan de exploaterande klasserna: storbourgeoisin (som styr) och jordägarna (under imperialismens befäl). Byten av makthavare i det gamla peruanska staten sker genom val eller genom militära eller parlamentariska statskupper. Detta gör det möjligt för oss att tydligt se den senaste utvecklingen av den politiska situationen i landet.
Bakgrunden till det som händer på det reaktionära området är att landet befinner sig i en ny valsituation för att byta ut myndigheterna i den gamla peruanska staten; för president, vicepresident, deputerade och senatorer (en kammare som avskaffades efter Fujimoris ”självkupp” 1992) och som återinförs med de kommande valen.
Den avsatte José Jerí tillträdde som president för Republiken Peru efter Dina Boluartes avgång till följd av en parlamentarisk statskupp. Man bör ha i åtanke att Fuerza Popular motsatte sig avgången in i det sista. Därför tolkades Jerís utnämning som en kompromiss för de andra krafterna i striden. Jerí var rätt person att fungera som ”säkring”. Mer kryptiskt uttryckt var Jerís utnämning ”ett resultat av en bristfällig kongressarkitektur” (ledare ”En interimistisk president utan anspråk på originalitet”, La República, 18 februari 2026).
På opinionssidan ”El síntoma Jerí” (Jerí-symptomet) av J. Bruce, La República, ovannämnda utgåva, står det följande om den utnämning vi diskuterar: ”…de utnämnde honom, inte trots att han hade en svag punkt, utan just därför. Det var lättare… att kontrollera en så svag person”. Vi preciserar tanken: det var lättare att byta ut honom när tiden var inne. Precis som har skett.
Det sätt på vilket Jerí avsattes stöder också vår tes om det verkliga motivet till den senaste statskuppen: att kontrollera administrationen av den kommande valfarsen med en person som talar tomma ord och inte har mer inflytande än sin egen person.
Jerís avsättning skedde genom en osäker reaktionär konsensus utan någon annan överenskommelse än fördelningen av poster och mandat, för vilket man bröt mot konstitutionen och lagarna för fall av avsättning av republikens president och använde sig av ”censur av parlamentets talman”.
Skäl till detta: de hade inte det erforderliga antalet parlamentsledamöter för avsättningen, som krävde 87 röster, två tredjedelar av de röstberättigade ledamöterna. Och om avsättningen hade skett enligt reglerna, i fall de nödvändiga rösterna hade uppnåtts, skulle presidentposten ha tillfallit den tillförordnade parlamentsordföranden Rospigliosi, en representant för Fujimorism.
El Comercio, som står på Fuerza Populars sida, skrev i en ledare: ”José Jerí föll på grund av sina egna misstag, men parlamentet har skapat ett dåligt prejudikat med denna misstroendeförklaring.”
Den parlamentariska statskupp som ledde till att den reaktionäre Jeri tilldelades presidentposten i oktober förra året motiverades av de reaktionära partiernas, inklusive revisonisternas och opportunisternas, behov av att distansera sig från den mördande Dina-regeringen, den mest förhatliga reaktionära regeringen i det gamla peruanska statens historia, i syfte att vinna röster inför valet i april.
Den verkliga orsaken till det parlamentariska kuppet är liknande den som gällde vid avgången av den mordiska Dina-regeringen: Jeris fyra månader vid makten har präglats av skandaler och misslyckanden på alla fronter, och partierna står inför ett ännu större valnederlag. Men nu, när en bräcklig reaktionär sammansvärjning mot Fuerza Popular (Fujimoris parti) har uppnåtts, handlar det om att anförtro detta tillfälliga presidentskap till en lämplig person för att kontrollera valfarsen och hantera valfusket.
Som den reaktionära tidningen La República påpekar i ledaren ”Ett interimistiskt presidentskap utan anspråk på originalitet” (Lima, 18 februari 2026), i det citat vi återger:
”Inför ett splittrat val innebär kontrollen över den tillfälliga regeringen både en möjlighet och en risk. Att hantera övergången ger inflytande, men utsätter också för slitage och eventuella valmässiga kostnader.”
Bytet av den ”säkra” Jerí mot den nye interimpresidenten José Maía Balcarzer Zelada verkar uppfylla förväntningarna i det reaktionära parlamentariska avtalet, det vill säga att kontrollera valfarsen och dess resultat och undvika valkostnaden för presidentposten.
I motsats till sina rivaler i den reaktionära kampen har Fuerza Popular (FP) stött Jerí till sista stund och var det enda partiet som röstade mot misstroendet mot Jerí. Med den fullbordade parlamentariska statskuppen förlorar FP sitt ”inflytande” i farsen i april.
FP:s representanter attackerade López Aliaga och hans parti Partido Renovación Popular, som är lika reaktionära som FP, eftersom de röstade för misstroendet och sedan inte stödde den kandidat som FP föredrog, María Carmen Alva (Acción Popular).
Så ser det ut för de reaktionära politiska krafterna inför den nya valfarsen, mindre än en och en halv månad före dess möjliga genomförande.
Utnämningen av den nye interimpresidenten José Balcázar är resultatet av den gamla statens och dess institutioners sönderfall, av bristen på verkliga reaktionära politiska partier: Balcázar ställde upp i eget namn och med hjälp av tredje part för att leda valfusket och tog på sig att leda den gamla staten och fortsätta det fascistiska, folkmordsbenägna och landsförrädiska regim som inleddes i april 1992 med den så kallade ”Fujimoris självkupp”. Den gamla staten som upprätthålls av statsbyråkratin och de folkmordsbenägna väpnade styrkorna och polisen.
Balcázar har utsetts av en knapp minoritet av rösterna, 66 för och 46 för hans motståndare, av totalt 130 kongressledamöter. Parlamentet består av representanter för olika reaktionära valgrupper, så kallade ”partier”, däribland opportunisterna i ”Perú Libre”, några råttor från LOD i ”Bloque Magisterial”, ”Bloque Socialista”, ”Castillistas” och andra.
Misslyckandet i de kommande valen är förutbestämt, på grund av fragmenteringen av valerbjudandena, där var och en söker fördelar för sin fraktion, grupp och individer bakom masken av mer än 37 valförkortningar, som kallar sig partier eller fronter. Alla står i tjänst hos den ena eller andra av de två fraktionerna inom den stora bourgeoisin, som står i imperialismens tjänst. I de reaktionära valen är alla partier som deltar för att försvara ordningen av förtryck och exploatering.
J. Balcázars uttalanden fungerar som ett erkännande av det vi hävdar:
”Vi är inte här för att slåss längre. Här finns varken höger eller vänster. Det begreppet skapades av fransmännen för revolutionen, det har ingen ideologisk grund. Det finns ingen. Så, vänner, jag känner mig hedrad över era röster och att vi kan säga till peruanerna att det är möjligt att bygga en verklig demokrati. Demokratin fungerar inte. Om den demokratin inte korrigeras kommer den att försvinna i framtiden.”
Balcázar försäkrade att den ekonomiska modellen kommer att bibehållas och sa att man kan åstadkomma mycket på en månad eftersom ”det inte är svårt att styra ett land”.
Det vill säga att det kommer att fortsätta ”automatiskt”, det vill säga styras av den höga statliga byråkratin som består av tjänstemän i imperialismens och storborgarklassens tjänst.
”Garantera folket att det kommer att ske en demokratisk och transparent övergång, så att det inte råder något tvivel. Upprätthålla en verklig fred och se till att vi har ministerier som är kapabla att bekämpa otryggheten bland medborgarna.”
”Vi kommer att behålla den ekonomiska linjen, vi är inte här för att experimentera.”
Citatet är ordagrant hämtat från det första talet av denna reaktionära personlighet (landets dagstidningar).
När det gäller massorna: de mobiliseringar som har ägt rum från mitten av 2025 till idag visar å ena sidan massornas tendens att mobilisera sig, de blir alltmer aktiva, i en växande folklig protest som uttrycker deras avvisande av den gamla staten, dess institutioner, representanter, småpartier och den pågående valfarsen. Å andra sidan visar de reaktionära, revisionistiska och opportunistiska krafterna sin strävan att dra massorna in på den meningslösa vägen med val och koppla dem till den gamla statens vagn.
Byte av president, kris i de ”höga sfärerna”, kris i den härskande klassens politik. Liksom vid tidigare tillfällen uttrycker denna nya parlamentariska statskupp mot José Jerí Oré, som ledde den fascistiska, folkmordsbenägna och landsförrädiska regimen som inleddes i april 1992, och hans ersättare Balcázar inte bara den akuta krisen i den gamla och ruttna peruanska staten, utan också i själva regimen.
Avslutningsvis upprepar vi vad vi hävdade i oktober 2025, med undantag för namnet på den reaktionäre ledaren:
Den nya regeringen under ledning av den reaktionäre ”fredsstiftaren Balcázar”, som ifrågasätts för en rad funktionella och representativa övergrepp, är bara ett byte av hästar i den fascistiska, folkmordsbenägna och landsförrädiska regimen. Därför kommer denna nya regering att vara mer utsvältande, folkmordsbenägen och landsförrädisk än den tidigare. Den kommer att försöka anpassa sin regering mer till den nuvarande yankeeimperialistiska regeringen, ledd av den ultrareaktionäre folkmordsbenägne Trump.
I denna situation har massorna ett alltmer akut behov av att göra motstånd mot den dubbla reaktionära attacken, å ena sidan från de repressiva krafterna inom den peruanska staten, från banden av ”krigsherrar” som är stora jordägare och stora gruvbolag, och å andra sidan från en trippelattack från de alltmer utbredda banden av vanliga brottslingar som skyddas av de civila, militära och polisiära myndigheterna i den reaktionära staten.
Därför är den nuvarande politiska situationen mycket dålig för reaktionen och mycket bra för revolutionen. Den tjänar till att driva på arbetet med partiets allmänna omorganisation och till ett nytt språng i massornas anslutning till folkkriget. För att ta oss ur den nuvarande återvändsgränden till ett aktivt folkkrig.
Val, nej! Folkkrig, ja!

Folkrörelsen Peru
Februari 2026

 

 

Kontakta oss via Kommunisten@riseup.net!