Redaktionen har fått in ett tips om svensk revolutionär musik som nyligen släppts.
El equipo editorial ha recibido un aviso sobre música revolucionaria sueca que se ha publicado recientemente.
Albumet ”SÅNGER UR KAMPEN, VOL. 1” har nyligen publicerats på Bandcamp.
Gruppen som släppt det heter ”Strålande röd”. Albumet består av
revolutionära sånger från olika länder på både svenska och engelska samt
andra svenska revolutionära sånger som inte tidigare publicerats. Vi
välkomnar detta företag, då utformandet och befästandet av en
revolutionär kultur är en nödvändighet för konstitueringen eller
rekonstitueringen av kommunistiska partier, alltså även för folkkrigets
seger, i varje land, och detta album tjänar detta syfte väl.
El álbum “SONGS FROM THE BATTLE, VOL. 1” se ha publicado recientemente en Bandcamp. El grupo que lo lanzó se llama “Strålande röd”. El álbum consta de canciones revolucionarias de diferentes países, tanto en sueco como en inglés, así como otras canciones revolucionarias suecas inéditas. Celebramos esta iniciativa, ya que la formación y consolidación de una cultura revolucionaria es fundamental para la constitución o reconstitución de los partidos comunistas y, por ende, para la victoria de la guerra popular en todos los países, y este álbum cumple con este propósito.
Vi har valt att lyfta några av låtarna, som vi anser vara särskilt viktiga.
Hemos optado por destacar algunas de las canciones que consideramos especialmente importantes.
”Kämpande partisan”
– Detta är en svensk översättning av sången ”Combatiente Guerrillero”
från Peru. Den handlar om livet och världsåskådningen för kämparna i
Folkets befrielsearmé (EPL), under Perus kommunistiska partis ledning,
och har individens roll i folkkriget som sitt centrala tema. Den talar
om ”Kilincho”, namnet för fågelarten sparvfalk i vissa delar av
Peru, förmodligen av quechuansk ursprung, som används som namnet för en
röd kombattant. Musikgruppen verkar ha tagit sitt namn från dess text,
som lyder: ”För en gammal ordning solen går ner, för den nya reses den strålande röd.”
För en revolutionär finns det ingenting finare, ingenting annat än att
delta, utveckla och försvara revolutionen, ty utan revolution, utan
makten i de förtryckta klassernas händer, är allting en illusion. Alla
arbetarnas och böndernas segrar i sin fackliga kamp i Peru kan rivas
bort vilken sekund som helst så länge de inte försvaras med gevär, och
försvaret kan inte upprätthållas utan Ny makt. De enda sätten att
överleva i det samhället utan att göra revolution är att buga så djupt
att man känner lukten av sina förfäder eller bli en vidrig parasit som
topprider det arbetande folket och försvaras av deras förtryckare. Det
kan bara de mest hjärtlösa, skamlösa och värdelösa människorna göra.
“Combatiente Partisano” – Esta es una traducción al sueco de la canción “Combatiente Guerrillero” de Perú. Trata sobre la vida y la visión del mundo de los combatientes del Ejército Popular de Liberación (EPL), bajo el liderazgo del Partido Comunista del Perú, y tiene como tema central el papel del individuo en la guerra popular. Habla de “Kilincho”, nombre que recibe el gavilán en algunas partes del Perú, probablemente de origen quechua, y que se usa para referirse a un combatiente rojo. La banda parece haber tomado su nombre de la letra, que dice: “Para un viejo orden se pone el sol, para el nuevo amanece radiante rojo”. Para un revolucionario no hay nada mejor, nada más que participar, desarrollar y defender la revolución, porque sin revolución, sin poder en manos de las clases oprimidas, todo es una ilusión. Todas las victorias de los obreros y campesinos en su lucha sindical en Perú pueden ser arrebatadas en cualquier momento mientras no se defiendan con fusiles, y la defensa no puede mantenerse sin un Nuevo Poder. Las únicas maneras de sobrevivir en esa sociedad sin hacer una revolución son humillarse hasta el punto de poder oler a los ancestros o convertirse en un parásito repugnante que explota a los trabajadores y es defendido por sus opresores. Solo las personas más despiadadas, desvergonzadas e inútiles son capaces de hacer eso.
”Dandakaranya”
– Denna sång verkar ha svenskt ursprung. Dess budskap är tydligt:
Indiens kommunistiska parti (maoisterna) och Folkets
befrielsegerillaarmé (PLGA) bör, kan och skall segra över den
reaktionära indiska staten. De har för tillfället sin huvudsakliga bas i
Dandakaranya, ett stort skogsområde i centrala och östra Indien där en
stor del av befolkningen är adivasier, det vill säga, folkgrupper
förtryckta på alla möjliga sätt, inte minst av det extrema våldet från
polisen och dess hjälpstyrkor. Att stödja den indiska revolutionen bär
särskild vikt just idag, då den möter mycket stora svårigheter orsakade
av opportunismens och kapitulationismens samt den öppna reaktionens
illdåd.
«Dandakaranya»: esta canción parece tener orígenes suecos. Su mensaje es claro: el Partido Comunista de la India (maoísta) y el Ejército Guerrillero de Liberación Popular (PLGA) deben, pueden y triunfarán sobre el Estado indio reaccionario. Actualmente tienen su base principal en Dandakaranya, una extensa zona boscosa en el centro y este de la India, donde reside gran parte de la población adivasi, es decir, grupos étnicos oprimidos en todos los sentidos, especialmente por la extrema violencia de la policía y sus fuerzas auxiliares. Apoyar la revolución india es particularmente importante hoy, cuando enfrenta grandes dificultades causadas por las atrocidades del oportunismo y la capitulación, así como por la abierta reacción.
”Kärlekssången”
– Kärlek är den känslan som bereder en person att överlämna livet åt
någonting. Men åt vad? PKP påpekade i ”Procedur för att fira giftermål
inför partiet eller inför den Nya staten”:
“La canción del amor”: el amor es el sentimiento que prepara a una persona para entregar su vida a algo. ¿Pero a qué? El PCP señaló en “Procedimiento para celebrar el matrimonio ante el partido o ante el Nuevo Estado”:
”Förhållandet
mellan man och kvinna är det mest direkta och strängt mänskliga, det
utgör ett samhälleligt förhållande. När de som träder in i detta
förhållande är kommunister (eller revolutionärer) måste denna enhet
bidra till kampen som båda för för kommunismen (eller för
revolutionen).”
Motsättning,
mellan de två typerna av kärlek, den typen som bidrar till den
revolutionära kampen och den som förhindrar den, drivs vid olika
tillfällen till sin spets av samhällsutvecklingen. Exempelvis, vad är
kärlek värt i Palestina utan motstånd mot den Yankee-sionistiska
aggressionen? Vad är kärlek värt i folkkrigens basområden i Peru,
Indien, Turkiet och på Filippinerna utan deltagande i revolutionen? När
folkets befrielse står på spel omvandlas varje kärleksförhållande
antingen till ett hinder eller en sporre för kampen, och denna egenskap
blir förhållandets avgörande drag. Men som maoister förstår vi att
”varenda skillnad redan innehåller en motsättning och att skillnad i sig
själv är en motsättning”, att det svenska samhället redan står inför
frågan om revolution eller kontrarevolution, även om den inte är så
framträdande som i Peru, Palestina eller Indien. Detta faktum tvingar en
att ställa frågorna: Vad kämpar jag för? Vad älskar jag egentligen? Vem
tjänar min kärlek, den svenska arbetarklassen och världens folk eller
den bedrägliga minoriteten av utsugare?
La relación entre hombre y mujer es la más directa y estrictamente humana; constituye una relación social. Cuando quienes se unen en esta relación son comunistas (o revolucionarios), esta unión debe contribuir a la lucha que ambos libran por el comunismo (o por la revolución).
La contradicción entre los dos tipos de amor —el que contribuye a la lucha revolucionaria y el que la obstaculiza— alcanza su punto álgido en diversos momentos debido al desarrollo de la sociedad. Por ejemplo, ¿qué valor tiene el amor en Palestina sin resistencia a la agresión yanqui-sionista? ¿Qué valor tiene el amor en las zonas de base de la guerra popular en Perú, India, Turquía y Filipinas sin participación en la revolución? Cuando está en juego la liberación del pueblo, toda relación amorosa se transforma en un obstáculo o en un incentivo para la lucha, y esta característica se convierte en el rasgo decisivo de la relación. Pero como maoístas entendemos que «toda diferencia contiene ya una contradicción, y que la diferencia en sí misma es una contradicción», que la sociedad sueca ya se enfrenta a la cuestión de la revolución o la contrarrevolución, aunque no sea tan evidente como en Perú, Palestina o India. Este hecho nos obliga a preguntarnos: ¿Por qué lucho? ¿Qué amo realmente? ¿A quién sirve mi amor: a la clase trabajadora sueca y a la gente del mundo o a la engañosa minoría de explotadores?
Kontakta oss via Kommunisten@riseup.net!
