馃敶✊REINO UNIDO: MANIFESTANTES IRRUMPEN EN C脕RCEL POR ACTIVISTA PALESTINA
⭕ Manifestantes en Reino Unido irrumpieron en la prisi贸n de Wormwood Scrubs, en el oeste de Londres, en apoyo de un activista vinculado al movimiento Acci贸n Palestina, lo cual motiv贸 la intervenci贸n policial.
⭕ Seg煤n la Polic铆a Metropolitana, un grupo de personas penetr贸 el per铆metro penitenciario, bloque贸 entradas y salidas del personal y amenaz贸 a agentes.
⭕ La demostraci贸n fue realizada en apoyo de Omar Khaled, uno de los cinco acusados de asaltar una base de la Royal Air Force en julio pasado y da帽ar dos aviones Voyager.
⭕ Con posterioridad, varios de ellos fueron detenidos bajo sospecha de “agresi贸n agravada”, tras la violaci贸n de los terrenos de la c谩rcel.
#ReinoUnido #manifestaciones #Prisi贸nWormwoodScrubs #OmarKhaled #MovimientoAcci贸nPalestina
Monday, January 26, 2026
REINO UNIDO: MANIFESTANTES IRRUMPEN EN C脕RCEL POR ACTIVISTA PALESTINA
Friday, January 23, 2026
Stop operation Kagaar - stop Genocide Adivasi people
mi茅rcoles, 21 de enero de 2026
BELGICA:t Towards Bruxelles 27th January - Stop operation Kagaar - stop Genocide Adivasi people
https://youtu.be/DP4BM5HjUgwhttps://youtu.be
lunes, 19 de enero de 2026
INGLATERRA:馃 'Stop Operation Kagaar' Protest Indian Consulate, 2 Darnley Rd, Birmingham B16 8TE 馃暟️ January 27th, 4PM
馃 'Stop Operation Kagaar' Protest
馃搷 Indian Consulate, 2 Darnley Rd, Birmingham B16 8TE
馃暟️ January 27th, 4PM
More details to follow
There
will be two protests the same day in Brussels, to coincide with both a
India-EU summit and the European Parliament's Foreign Affairs Committee -
Human Rights Subcommittee. These protests have been called by the
International Emergency Campaign Against Operation Kagaar. We, the Joint
Committee to Stop Repression in India (JCSRI), are calling for
progressives in Britain to also join in and make this an international
day of action.
This is to oppose the Hindutva Brahminical Modi
regime's full-fledged military operation named "Operation Kagaar" in
central India - in the states of Chattisgarh, Telangana, Odisha, Andhra
Pradesh, Jharkhand - the so-called "tribal belt" where Adivasi
populations live. Besides murders of CPI-Maoist members under illegal
fake encounters - this assault serves to displace and genocide Adivasi
populations to serve mining interests.
We must expose repression
in India and oppose Britain and the EU's imperialist "free" trade deals
with India which fuel this extractive violence. Operation Kagaar is
being perpetrated to serve global imperialist interests and British
companies and the British state are deeply complicit in various
oppressions committed in and by India. The capitalists directly involved
and benefitting include the infamous Adani Group - who are involved in
colonising Palestine, for example their drone partnership with Elbit and
even owning Haifa Port.
Stop Operation Kagaar!
Armed forces out of Adivasi areas!
ROTE FAHNE - 24.1. Demonstration: H盲nde weg von Venezuela!
BANDERA ROJA BOLIVIA: Editorial: ¡BOLIVIA NO SE VENDE!
Wednesday, January 21, 2026
Kommunisten@riseup.net!:Algunas reflexiones sobre la situaci贸n en Ir谩n
La lucha de clases es la fuerza motriz de la historia y la tesis central del Manifiesto Comunista de Marx y Engels de 1848. ¿Pero por qu茅? Pues porque es la contradicci贸n m谩s fundamental (trabajo y capital, espec铆ficamente trabajadores versus capitalistas) en el capitalismo y similar en toda sociedad de clases. En concreto, se trata de c贸mo todos consiguen comida: ¿trabajas o alimentas o te aprovechas de los dem谩s? Para quienes ostentan el poder, la pregunta m谩s importante es c贸mo extraen riqueza (explotan) sin generar una resistencia real y peligrosa. En una sociedad de clases, desde la perspectiva de los gobernantes, se trata de impedir que quienes trabajan piensen como obreros sin formar proletarios con mentalidad y sue帽os capitalistas.
En el caso de Ir谩n, el gobierno contrarrevolucionario pretende que la gente no se vea como obreros y campesinos, sino como s煤bditos, mediante los dogmas religiosos del r茅gimen, de forma corporativista. Esto se hace a煤n m谩s evidente si tomamos como ejemplo la ocupaci贸n de un pa铆s sobre otro, como en la creaci贸n de una colonia. Cuando un individuo se ve oprimido y sus condiciones de vida no se pueden satisfacer en las condiciones actuales, y su comprensi贸n ideol贸gica de esta situaci贸n, combinada con el conocimiento de alternativas (puede ser una comprensi贸n comunista consciente, as铆 como las miradas lujuriosas de envidia hacia el estilo de vida en Estados Unidos), puede llevar a la acci贸n (l茅ase con atenci贸n: la combinaci贸n de factores objetivos y conciencia subjetiva).
En Ir谩n, la vida es relativamente dura (en comparaci贸n con Suecia), pero tambi茅n relativamente f谩cil (en comparaci贸n con Palestina) para el ciudadano com煤n. El r茅gimen del ayatol谩 es profundamente reaccionario, con un gobierno medieval en muchos aspectos, y la econom铆a est谩 muy estresada. Adem谩s, en Ir谩n hay abundante informaci贸n sobre el mundo exterior que incita a pensar: «Podr铆amos vivir de otra manera» (esto aplica a todos, incluso en Suecia muchos piensan: «Deber铆a vivir en Tailandia»; este principio es universal y no solo se relaciona con la pobreza). Tambi茅n se requiere un an谩lisis para que el pensamiento se convierta en acci贸n, y este an谩lisis puede llevar a diferentes conclusiones. Por ejemplo:
A: Vivo pobremente → Puedo hacerme rico si gano la loter铆a; lo he visto en la televisi贸n → Comprar茅 un peque帽o billete de loter铆a.
O…
B: Vivo pobremente → Puedo convertirme en un nosotros si nos organizamos → Vemos los ejemplos hist贸ricos → Podemos, queremos y ganaremos en una guerra popular.
As铆 pues, para comprender los acontecimientos y las lealtades aparentemente cambiantes, debemos partir de la situaci贸n interna de Ir谩n, y solo entonces podemos tener en cuenta el an谩lisis de los iran铆es en el extranjero. Esto se hace de la misma manera que manejamos y distinguimos una fuente primaria de una secundaria. Dado que esta fuente primaria es extremadamente escasa, significa que la mayor铆a de las opiniones sobre c贸mo piensan los manifestantes son, en el mejor de los casos, conjeturas cualificadas. Adem谩s, estas expresiones de insatisfacci贸n se est谩n produciendo en todo el pa铆s, lo que hace completamente imposible realizar un "an谩lisis concreto de situaciones concretas" completamente aceptable.
Dicho esto, hay ciertas cosas que son objetivas, como la enorme insatisfacci贸n de las masas con su situaci贸n, la vulnerabilidad econ贸mica, la opresi贸n pol铆tica con connotaciones religiosas, las constantes amenazas de guerra, etc茅tera.
Entonces debemos explicar, brevemente, dado lo amplio del tema, el papel del revisionismo y por qu茅 genera revoluciones a medias como las de Ir谩n en 1979, Cuba o Venezuela. Si bien la contradicci贸n principal es decisiva, cuando los comunistas hablan del "peligro principal" nos referimos a algo m谩s, algo cuyo peligro supera con creces las garras y bombas sangrientas del imperialismo: el revisionismo. El revisionismo consiste en "reescribir" el marxismo, cambiar su esencia revolucionaria y crear un pensamiento liberal sin sentido, present谩ndolo como marxista. El revisionismo, como pensamiento, no busca hacer una revoluci贸n ni instaurar el socialismo, sino, con frecuencia, permanecer como una oposici贸n de conciencia y ablandar a la extrema derecha, que vive en sus c贸modas villas y disfruta de los frutos robados de la vieja sociedad.
Cuando los revisionistas, por otro lado, toman el control de un pa铆s socialista, como la Uni贸n Sovi茅tica en 1956 o China en 1976, y ya poseen el poder, quieren aferrarse a 茅l con u帽as y dientes, pero a煤n as铆 juegan con ideas sobre diferentes maneras de enriquecerse a s铆 mismos y a sus seres queridos a expensas de otros en nombre del socialismo, como la cita de Deng Xiaoping: «Enriquecerse es glorioso».
Durante la llamada «Guerra Fr铆a», hubo dos superpotencias que eran superpotencias en el sentido de que eran marcadamente diferentes: econ贸mica, cultural, pol铆tica y militarmente en fuerza respecto a las dem谩s potencias imperialistas, y que, en general, eran muy superiores a las dem谩s: los reaccionarios liberales Estados Unidos y la Uni贸n Sovi茅tica, un pa铆s revisionista capitalista de Estado (cuando el Estado act煤a como capitalista y los revisionistas no poseen formalmente f谩bricas, sino que lo hacen en la pr谩ctica a trav茅s del Estado). La Uni贸n Sovi茅tica pronto asumi贸 un papel extremadamente reaccionario, pero en un mundo donde la gente anhelaba la revoluci贸n y el socialismo, pero tambi茅n ten铆a una confianza genuina en la Uni贸n Sovi茅tica, que anteriormente hab铆a hecho tanto bien en el mundo, como derrotar a Hitler y apoyar la lucha de todos los pueblos oprimidos contra el colonialismo, contaba con un gran apoyo internacional. Esto signific贸 que la influencia ideol贸gica sovi茅tica fue enorme, y cuando incluso la China socialista cay贸 en 1976 ante el destructivo revisionismo fascista de Deng Xiaoping, muchos movimientos se sintieron confundidos.
En este caso, es en gran medida solo el Partido Comunista del Per煤 (de los partidos relevantes con las armas en la mano) el que se distanci贸 directamente del revisionismo chino y, adem谩s, fue a contracorriente e inici贸 la Guerra Popular en el Per煤 el 17 de mayo de 1980. La ideolog铆a y las cuestiones ideol贸gicas son de suma importancia, y lo primero que hacen los revisionistas cuando usurpan el poder en un partido comunista es dejar de impartir cursos de marxismo para poder vender todo tipo de disparates pol铆ticos y disparates filos贸ficos posmodernos a sus miembros y fingir que basta con leer, por ejemplo, el curso intensivo de socialismo del viejo Anders Carlsson (exl铆der del KP) y que Marx y Lenin son para l铆deres mayores que desean profundizar en curiosidades hist贸ricas.
Tuesday, January 20, 2026
Kommunisten@riseup.net!: N氓gra tankar om situationen i Iran
| Nyheter
I en tid d氓 dumhet och ignorans upph枚jts till norm, d氓 vi styrs av landets mest inkompetenta och fr盲cka regering, och d氓 vi h枚r fr氓n det imperialistiska systemets samlade spr氓kr枚rsk枚r, som kallar sig “media” och ibland l氓tsas syssla med “journalistik”, n盲r det rapas ut i princip vad som helst 盲r det inte konstigt att det kan r氓da viss f枚rvirring. Detta 盲ven om alla, eller i alla fall merparten av korten, redan ligger p氓 bordet d氓 diverse pilsnerjournalister och folkmordsvurmare spytt upp sina reaktion盲ra in盲lvor och presenterar det som “oberoende fakta” och vi har en situation d盲r tjuven ironiskt ropar “ta fast tjuven” och slaktarligan fr氓n det p氓g氓ende folkmordet i Palestina pl枚tsligt spelar fredsduvor och 枚mmar f枚r de “fredliga demonstranter som ska h盲ngas i Iran”.
Denna text syftar till att, f枚rutom reda klarhet i det komplexa garnnystan av mots盲ttningar och intriger kring den nuvarande situationen, som f枚rdunklas av faktum som att det pl枚tsligt dyker upp blodsdrypande Israelfanor p氓 demonstrationer v盲rlden 枚ver, och USA hux flux ist盲llet vill vi ska titta p氓 Gr枚nland, till盲mpa och f枚rklara tv氓 viktiga teman. Det f枚rsta 盲r ett 枚dmjukt f枚rs枚k att analysera byr氓kratkapitalismen, dess roll och funktionss盲tt och det andra 盲r fr氓gan om mots盲ttningar, konkret hur fr氓gan om huvudmots盲ttningen f盲rgar av sig p氓 alla andra mots盲ttningar och hur det kan ske ett skifte av denna samt kommunisternas f枚rh氓llande till denna. Men denna artikel handlar fr盲mst om Iran, s氓 l氓t oss f枚rst g氓 igenom vad som h盲nt, men d氓 det Persiska riket har en m氓ngtusen氓rig historia s氓 b枚r detta ske p氓 ett synnerligen kortfattat s盲tt.
D盲remot kr盲vs vissa utvidgningar kring de grundl盲ggande teserna, och f枚r den som inte orkar l盲sa mer 盲n tre rader kommer en syntes och en vad ska vi g枚ra-lista p氓 slutet.
Om de “fredliga demonstrationerna” som blev blodiga kravaller
Lenin l盲rde oss, n盲r han talade om revolution盲ra situationer, att revolutioner kommer inte utav tal eller resolutioner, utan av att miljoner arbetare hellre 盲n att d枚 av sv盲lt v盲ljer att ge sina liv f枚r revolutionen. Folk g氓r inte ut p氓 gatorna f枚r att en misslyckad tronpretendent s盲ger s氓 i ord utan det ligger alltid mer bakom.
Det m盲nskliga t盲nkandet (medvetande) 盲r en reflektion av hennes samlade erfarenheter (sinnesintryck) som sedan processas (tanke) och f盲rgas av andra erfarenheter (sekund盲r kunskap s氓som b枚cker och TikTok) utefter hennes individuella slutledningsf枚rm氓ga som delvis formas av hennes biologiska f枚rm氓ga men prim盲rt av de materiella betingelserna. Vi 盲r s氓ledes alla en produkt av v氓r specifika omgivning och i ett modernt samh盲lle (som 盲r kollektivt beskaffat ehuru idag privat盲gt) 盲r vi allts氓 en social produkt. Det betyder att det som f枚rst och fr盲mst driver oss 盲r (f枚rutom reflexer) hj盲rnan och alla m盲nniskor har en ideologi (en samlad v盲rlds氓sk氓dning), 盲ven om de f枚rnekar detta med “jag bryr mig inte om politik”, och denna ideologi 盲r s盲llan uttalad men den finns objektivt d盲r. Men den ideologiska f枚rest盲llning som de flesta har 盲r en ovetenskaplig ideologi som h盲rr枚r till den h盲rskande klassen som avsiktligen och systematiskt p氓verkar denne. Gemensamma intressen h氓ller samman grupper och det mest viktiga 盲r det ekonomiska, det vill s盲gs ditt l盲ge i samh盲llsproduktionen, detta 盲r din klass, exempelvis proletariatet. Eftersom klasserna har olika intressen p氓g氓r en st盲ndig konflikt mellan dessa, b氓de i id茅v盲rlden och i ekonomisk dagskravskamp (l枚n, arbetstid, fikapausens l盲ngd, hyra etcetera), vilket 盲r klasskamp och det 盲r den som blossade upp i Iran fr盲mst p氓 grund av ekonomiska fr氓gor kring brist p氓 livets n枚dtorft.
Klasskampen 盲r drivkraften i historien och det 盲r den mest centrala tesen i Marx och Engels Kommunistiska manifest fr氓n 1848. Men varf枚r 盲r den det? Jo, d盲rf枚r att det 盲r den mest grundl盲ggande mots盲ttningen (arbete och kapital – konkret arbetare mot kapitalister) i kapitalismen och liknande i varje klassamh盲lle. Konkret handlar det om hur envar f氓r mat p氓 bordet: 盲r du n氓gon som arbetar eller livn盲r eller n氓gon som parasiterar p氓 andra? F枚r de h盲rskande 盲r den viktigaste fr氓gan hur de drar ut rikedomar (exploatera) utan att alstra ett verkligt och farligt motst氓nd p氓 halsen. I klassamh盲llet handlar det s氓ledes fr氓n h盲rskarnas perspektiv att stoppa de som arbetar att t盲nka som arbetare utan att fostra prolet盲rer med ett kapitalistiskt sinnelag och kapitalistiska dr枚mmar. I Irans fall vill den kontrarevolution盲ra regeringen f氓 folket att inte se sig som arbetare och b枚nder utan som unders氓tar, via religi枚sa dogmer till regimen, detta p氓 ett korporativt s盲tt.
脛nnu tydligare blir detta om man tar som exempel en ockupation fr氓n ett land 枚ver ett annat, s氓som vid skapandet av en koloni. N盲r en individ 盲r f枚rtryckt och dess levnadsf枚rh氓llanden inte kan tillgodoses under nuvarande f枚rh氓llanden och n盲r dennes ideologiska f枚rst氓else av denna situation i kombination med kunskap om alternativ till det nuvarande (kan vara en medveten kommunistisk f枚rst氓else likv盲l som avundsjukans lystra blickar p氓 livsstilen i F枚renta staterna) s氓 kan detta leda till aktion (l盲s v盲l: kombinationen av objektiva faktorer och subjektivt medvetande). I Iran 盲r livet relativt h氓rt (j盲mf枚rt med Sverige) men 盲ven relativt l盲tt (j盲mf枚rt med Palestina) f枚r gemene man. Ayatollans regim 盲r djupt reaktion盲r, i m氓nga avseenden medeltida i sitt styre, och ekonomin 盲r v盲ldigt pressad. Ut枚ver detta finns det i Iran gott om information tillg盲nglig om omv盲rlden vilket v盲cker tanken “vi kan ha det annorlunda” (detta g盲ller alla, 盲ven i Sverige t盲nker m氓nga “jag borde leva i Thailand” – principen 盲r universell inte endast relaterad till fattigdom). Det kr盲vs 盲ven en analys f枚r att tanke ska bli till handling och analysen kan leda en till olika slutsatser. Exempelvis:
A: Jag lever fattigt → Jag kan bli rik om jag vinner p氓 lotto, det har jag sett p氓 TV → Jag k枚per en liten lott.
eller…
B: Jag lever fattigt → Jag kan bli till vi om vi organiserar oss → Vi ser de historiska exemplen → Vi kan, vill och ska segra i folkkrig.
S氓, f枚r att f枚rst氓 skeendet och de tillsynes v盲xlande lojaliteterna m氓ste vi utg氓 fr氓n den interna situationen inuti Iran, och f枚rst d盲refter kan vi ta till oss utlandsiraniers analys. Det sker p氓 samma s盲tt som vi hanterar och s盲rskiljer en prim盲r fr氓n en sekund盲rk盲lla. D氓 denna prim盲rk盲lla 盲r extremt s盲llsynt betyder det att de mesta tankar kring hur demonstranterna t盲nker blir p氓 sin h枚jd kvalificerade gissningar, och dessutom sker dessa missn枚jesyttringar i hela landet och d盲rmed 盲r det fullkomligt om枚jligt att g枚ra en fullst盲ndigt godtagbar “konkret analys av konkreta situationer”. Med det sagt, finns det vissa ting som 盲r objektiva, s氓som att massorna hyser ett enormt missn枚je med sin situation, ekonomisk utsatthet, politiskt undertryckning med religi枚sa toner, st盲ndigt krigshot och s氓 vidare.
Det konkreta missn枚je som kom till uttryck i b枚rjan av 2026, som omedelbart fick omv盲rldens uppm盲rksamhet, b枚rjade i och med att massor gick ut p氓 gator och torg och visade sitt missn枚je i flera st盲der simultant. Det var dels ett uttryck f枚r mots盲ttningen folket-byr氓kratkapitalismen och massorna tog ut sin mest sj盲lvklara och heligaste r盲tt, att “g枚ra uppror mot f枚rlegade auktoriteter”, s氓som v氓r Ordf枚rande Mao Zedong etablerade, i detta fall mot den reaktion盲ra halvkoloniala, halvfeodala och byr氓kratkapitalistiska Ayatollaregimen. 脜 andra sidan fick 盲ven denna regim st氓 till svars f枚r skada som andra 氓samkat den ekonomiskt genom otagliga, 盲ven enligt den borgerliga r盲tten “olagliga”, sanktioner vars syfte 盲r att g枚ra livet f枚r folket i Iran s氓 odr盲gligt som m枚jligt f枚r att senare kunna v盲nda detta missn枚je mot regimen i syfte att 氓stadkomma ett efterl盲ngtat “regimskifte” (som man numera kallar en imperialistisk kupp 盲ven om Trump sagt att begreppet “regimskifte” inte 盲r “PK”). Se m枚nstret som kan sk枚njas h盲r:
Vi, v盲rldens kommunister har l盲st Manifestet och vet att det 盲r massorna som skapar historien, vilket 盲r en f枚rl盲ngning av Marx tes “all hittillsvarande historia 盲r historien om klasskamp”, och l盲gger hela v氓r praktik p氓 denna marxismen-leninismen-maoismens centrala tes, men inte bara vi g枚r och f枚rst氓r detta, utan 盲ven reaktionen. Det 盲r d盲rf枚r USA och deras perversa kolonialprojekt p氓 steroider, Israel, g枚r allt f枚r att kasta eld p氓 l氓gorna och 枚nskar utnyttja demonstranterna f枚r s氓 kallade “regimskifte”, 盲ven om de vet att regimen m氓ste st枚rtas milit盲rt f枚r “krig 盲r politik med blodsutgjutelse”, och ryggraden i varje stat 盲r dess v盲pnade styrkor och den islamska republiken Iran har en stark arm茅 och har satt stort fokus p氓 missiler och luftv盲rn, och h氓ller Israel som gisslan, och v盲rlden vet de kan 氓nyo s盲nda sina missiler mot det f枚rhatliga Tel Aviv.
Detta 盲r bakgrunden till kravallerna, det vill s盲ga massornas l氓ga levnadsstandard med frustration 枚ver regeringen och statsskickets reaktion盲ra karakt盲r samt Yankee-imperialismens agentverksamhet. Massorna 盲r som bekant “ett slagf盲lt” f枚r olika id茅er och ideologier som Ordf枚rande Gonzalo f枚rklarade, och uttrycket “massorna skapar historien” ska inte f枚rst氓s eller misstolkas som “massorna skapar bara progressiv historia” utan 盲ven fascister kan skapa och leda reaktion盲ra massr枚relser, tillika religi枚sa ledare. “Massorna” 盲r m盲ngder av m盲nniskor i r枚relse, rent definitionsm盲ssigt, och 盲r heller ingen specifik klass. Det r氓der heller ingen tvivel att USA och deras viktigaste “allierade” i den vederv盲rdiga sionistregimen i Israel befinner sig p氓 plats och delar ut b氓de handeldvapen (n氓got som erk盲nts i israelisk Netanyahutrogen press) och den senaste Starlinkutrustningen f枚r kommunikation av den 盲rkereaktion盲ra miljard盲ren Elon Musk (vilken 盲r f枚rbjuden i Iran och detta utdelande erk盲nns av v盲rldsreaktionen), och h盲r finns 盲ven Trumps “spontana” uttalanden p氓 sin egen sociala media, Truth Social, att “vi har os盲krat v氓ra gev盲r” och “vi kommer och r盲ddar er” och “inta byggnader” och slutligen ett: “MIGA!”. Allt detta agerande fr氓n yankee-imperialismen under den upphettade situationen ledde till att demonstrationerna p氓 vissa platser 枚vergick i v盲pnade kravaller som givetvis besvarades v盲pnat.
Den misslyckade tronpretendenten, Phalavi, den “arbetsl枚se yankee-prinsen”, har fr氓n sin trygga vagga i Washington DC cyniskt svarat p氓 fr氓gan om hans uppmaning till folket att g氓 ut p氓 gator och torg (med utdelade eldvapen) lett till slaktandet, att “folk d枚r i krig och detta 盲r krig” i en intervju i yankee-media. Kravallerna har br盲nt ett antal byggnader (varav en del mosk茅er och statsbyggnader samt privatbilar) och det har f枚rekommit skottlossning och det fl枚dar diverse siffror, givetvis tagna fr氓n luften, kring det totala antalet d枚da. Kring kravallerna finns ett hav av information och desinformation men det tycks i dagsl盲get som att kravallerna avtagit, och b氓da riktningarna misslyckats: protesterna och imperialisternas plan f枚r regimskifte. Uppenbart f枚r alla med 枚gon 盲r att detta 盲r ett sammansm盲ltande av genuint missn枚je med provokat枚rers betalda verksamhet, och monarkisternas verksamhet, och t盲nk nu logiskt:
-
Varf枚r skulle n氓gon br盲nna mosk茅er om inte f枚r att tvinga fram ett folkmord fr氓n den provocerade regimen?
-
Varf枚r florerar det bilder p氓 agenter inuti Iran med skyltar som kallar Trump till att bomba landet med parollen “Trump help!”
Detsamma g盲ller att ang氓ende de ”prim盲rk盲llor” som citeras i v盲sterl盲ndsk media:
-
Human Rights Activists In Iran, ofta kallade HRA eller HRAI, HRANA i media, 盲r den ”expertgrupp” som v盲sterl盲ndska medier anv盲nder mest som k盲lla och har lagt till grunden artiklar i bland annat CNN , The Wall Street Journal , NPR , ABC News , Sky News och The New York Post. Den 盲r finansierad av CIA, genom dess specialorganisation, National Endowment for Democracy (NED).
-
Den n盲st mest citerade 盲r Abdorrahman Boroumand Center for Human Rights in Iran (ABCHRI) och 盲r finansierad av NED. Detta 盲r givetvis samma NED, USA:s regimskifteorgansation, som f枚rs枚kte st枚rta Chavez och installera nobelsfredspristagaren Machado, l氓g bakom valet av Jeltzin i Ryssland under 1990-talet, Maidanrevolutionen i Ukraina 2014 etcetera.
N氓v盲l, denne Phalavi nummer tre 盲r uppenbart en total reaktion盲r nickedocka till USA-imperialismen som levt sitt patetiska liv under imperialismens skydd och n盲rts och fostrats f枚r att en vacker dag kunna tilltr盲da den tron som r盲mnade och slutligen f枚ll 氓r 1979. Han sa “det riktiga Iran 盲r ett annat Iran, ett vackert, freds盲lskade och 枚verfl枚dande Iran. Det 盲r ett Iran som existerade f枚re den islamiska republiken och skall bli s氓 igen efter att den islamistiska regimen fallit”. Han lovar dessutom att omedelbart “erk盲nna Israel” etcetera. Detta 盲r en patetisk f枚rs盲ljare som hoppas tills盲ttas som kung. Emellertid 盲r det m氓nga Iranier i utlandet som givetvis hatar den sittande regimen s氓 till den milda grad att de drar varje halmstr氓 de kan finna f枚r ett hopp att mullorna ska falla. Detta 盲r ett resultat av att det saknas en enande kraft, som ist盲llet f枚r att byta ut en folkfientlig, reaktion盲r, landsutf枚rs盲ljande byr氓kratkapitalistisk regim, byggd p氓 exploatering av arbete, mot en annan, bygger upp en stat v盲rld att f枚rsvara som inte 盲r byggd kring den ena m盲nniskans utsugning av den andra – konkret, det fattas kommunister, prolet盲r ledning och ett militariserat marxist-leninistiskt-maoistiskt parti och l氓t oss 氓terkomma kring denna centrala fr氓ga.
Byr氓kratkapitalismen
F枚rst beh枚ver vi ber枚ra lite av det “spel” som spelas runt omkring, som p氓 modernt universitetsspr氓k kallas “geopolitik”, men som de gamla romarna hade kallat: Divide et Impere! (S枚ndra och h盲rska!). Imperialismen 盲r en koloss p氓 lerf枚tter i tempor盲ra sammansv盲rjningar men st盲dse i tvist, d盲rf枚r att i deras natur (essens) finns alltid en konkurrens, d氓 de hatar varandra, ibland mer 盲n sina naturliga fiender. S氓, alla imperialister tj盲nar allts氓 sina egna intressen fr盲mst (detta 盲r f枚rklaringen till att EU-projektet i grunden 盲r ett korthus), men dessa sammanfaller ibland med andras, de konvergerar, och i detta avseende skiljer de sig inte heller fr氓n byr氓kratkapitalistiska regimer. Kom ih氓g att imperialismen 盲r kapitalismen av idag, en sista fas, monopolistiska, parasit盲r och d枚ende.
Fr氓n PKP, Masslinjen 1988:
“Utifr氓n Ordf枚rande Maos tes l盲r han oss att denna byr氓kratkapitalism har fem k盲nnetecken: 1) att byr氓kratkapitalismen 盲r den kapitalism som imperialismen utvecklar i de efterblivna l盲nderna, som omfattar kapital fr氓n storgods盲garna, storbankerna och magnaterna inom storborgarklassen, 2) den exploaterar proletariatet, b枚nderna och sm氓borgarklassen och begr盲nsar mellanbourgeoisien, 3) den genomg氓r en process genom vilken byr氓kratkapitalismen sammansm盲lter med statsmakten och utvecklar en statlig, komprador och feodal monopolkapitalism, utifr氓n vilket man kan f枚rst氓 att den i det f枚rsta stadiet utvecklas som monopolistiskt storkapital som inte 盲r statligt och i den andra fasen, n盲r den sammansm盲lter med statsmakten, utvecklas till monopolistisk statskapitalism, 4) f枚ruts盲ttningarna f枚r en demokratisk revolution mognar n盲r den n氓r h枚jdpunkten i sin utveckling, och 5) att konfiskera byr氓kratkapitalismen 盲r avg枚rande f枚r att 枚ppna upp f枚r den demokratiska revolutionen och n枚dv盲ndigt f枚r att 枚verg氓 till den socialistiska revolutionen.”
Byr氓kratkapitalism 盲r den sjuka och fj盲ttrade form av kapitalism som utvecklas i de f枚rtryckta nationerna och som 盲r beroende av en hel, eller halv kolonialmakt som dominerar dem i olika grad (Kosovo 盲r mer dominerat 盲n till exempel Turkiet och dess regimer har s氓ledes olika man枚vreringsutrymme). En byr氓kratkapitalistisk regim kan liksom en svag imperialistmakt spela ut sina imperialistherrar, som dominerar dem, mot varandra f枚r att vinna f枚rdelar. I fallet Iran, som uppenbarligen 盲r en byr氓kratkapitalistisk nation, som domineras som halvkoloni av huvudsakligen den ryska och den kinesiska imperialismen (och 盲r med i b氓de det ekonomiska organet BRICS och det politiskt-milit盲ra Shanghai samarbetsorganisation (SCO), under socialimperialistisk hegemoni).
Om konceptet huvudmots盲ttning
Ett l盲stips h盲r 盲r Ordf枚rande Maos Om praktiken och Om mots盲ttningar f枚r att anv盲nda denna analysmetod i denna situation. Varje ting eller process best氓r av ett antal mots盲ttningar varav en 盲r huvudmots盲ttning (d盲rf枚r att det existerar inget exakt eller totalt lika) och dominerar tinget eller processen och definierar och s盲tter sin f盲rg p氓 de andra. I v盲rlden 盲r huvudmots盲ttningen mellan imperialismen och de f枚rtrycka nationerna och h盲r i synnerhet l盲nderna i tredje v盲rlden (det finns flera f枚rtryckta nationer som inte tillh枚r den tredje v盲rlden s氓som Qu茅bec och Katalonien vars kamper kan vara viktiga men 盲ndock sekund盲ra i detta avseende). Inom ett specifikt land kan huvudmots盲ttningen vara en annan. Till exempel vid folkkrigets inledande i Peru 1980 var huvudmots盲ttningen massorna-feodalismen samtidigt som huvudmots盲ttningen p氓 v盲rldsniv氓 var imperialismen-f枚rtryckta nationer. Alla som varit i eller k盲nner situationen i Latinamerika b枚r f枚rst氓 exakt vad detta inneb盲r. Yankee-imperialismen dominerar och f盲rgar av sig i alla dessa l盲nder: ekonomiskt, politiskt och milit盲rt. I Venezuela tog, i och med USA:s kriminella kidnappning och bombning av huvudstaden Caracas huvudmots盲ttningen i landet och f枚r盲ndrades fr氓n folket-byr氓kratkapitalismen (Maduroregeringen, nu utan Maduro) till f枚rtryckt nation – imperialism. I Ukraina fanns en liknande utveckling vid den ryska imperialismens angrepp d氓 regimen kring tiggar-clownen Zelensky var ytterst rasistisk, reaktion盲r och folkfientlig och provocerande mycket proimperialistisk.
Vad 盲r d氓 kommunisternas st盲llning gentemot reaktion盲ra regimer?
Kommunisternas m氓l 盲r kommunismen och f枚r att komma dit m氓ste man konstant g枚ra konkret analys av konkreta f枚rh氓llanden och inte utg氓 fr氓n dogmatism eller f枚rs枚k att anpassa v盲rlden och verkligheten efter sina egna f枚rest盲llningar. F枚r att f枚rst氓 hur vi b枚r g枚ra i Iran kan vi titta p氓 Kina och Ordf枚rande Mao. En snabb historielektion: F枚rst slogs kommunisterna och nationalisterna (KMT) sida vid sida mot krigsherrar (feodalherrar) och banditer, sen blev det konflikt och huvudmots盲ttningen 盲ndrades, sen invaderade Japan och det blev 氓nyo en enhetsfront mellan KKP och KMT, men efter segern mot den japanska fascist-imperialismen 盲ndrades mots盲ttningen igen och folkkriget v盲nde sig mot KMT och f枚rdrev dessa reaktion盲rer ut i havet och de fick ta sitt pick och pack och fly till Taiwan. Enhetsfronten 盲r en front mellan klasser f枚r att uppb氓da st枚rsta m枚jliga slagstyrka i syfte att sl氓 mot huvudfienden (som avg枚rs av huvudmots盲ttningen). Vi vill 盲ven understryka att allt 盲r materia i f枚r盲ndring, med ordet f枚r盲ndring understruket, och det 盲r en politisk f盲lla att fastna i ett 氓sk氓dningss盲tt f枚r att ett fenomen var p氓 ett visst s盲tt en g氓ng i tiden.
Ta Irans moderna historia som exempel. Ayatollaregimen grep makten 1979. USA, i sann s枚ndra och h盲rska anda, anv盲nde sin d氓 marionettdocka i Irak, Saddam Hussein, som de v盲pnade till t氓rna med avancerade vapen (inklusive biologiska) f枚r att sl氓 mot Iran. Efter Iran-Irakkrigets 8 氓r (1980-1988) v盲nde USA-imperialismen och den irakiska byr氓kratkapitalismens sammansv盲rjning till tvist och blev svurna fiender. Efter Operation Desert storm 1991, sanktioner, och slutligen Operation Iraqi Freedom 2003 (USA:s fullskaliga invasion) hade Irak v盲nt fr氓n att vara Irans svurna d枚dsfiende, Saddam Hussein hade f枚rvandlats fr氓n Yankeedocka till ”internationell terrorist och idag 盲r Irak mer Iran-v盲nligt 盲n n氓gonsin f枚rr.
Imperialisternas logik 盲r ju som Mao p氓pekade att “misslyckas – f枚rs枚ka p氓 nytt – misslyckas p氓 nytt”, de 盲r den gamla v盲rldens fallna ryttare och 盲r d枚mda till underg氓ng strategiskt, de 盲r en kollos p氓 lerf枚tter som vacklar och fumlar men det betyder inte de 盲r ofarliga. Kom ih氓g dock att Mao s盲ger att de 盲r en papperstiger men har riktiga klor och d枚dar miljoner m盲nniskor.
Hur till盲mpas detta med huvudmots盲ttning i Iran?
Det 氓ligger de iranska kommunisterna att slutligen analysera och definiera dessa mots盲ttningar, men i brist p氓 tillg氓ng p氓 en s氓dan analys presenterar i f枚ljande: i Iran 盲r det rimligt att se det p氓 f枚ljande s盲tt att mots盲ttningen inom landet mellan folket och feodalismen samt mellan folket och den reaktion盲ra byr氓kratkapitalistiska regimen, som baserar sitt v盲lde p氓 religi枚sa dogmer och vars st枚ttepelare fr盲mst 盲r den byr氓kratiska fraktionen av storborgerskapet som klamrar sig fast vid statsmakten med alla tillbuds st氓ende medel. Men den internationella huvudmots盲ttningen (imperialismen-f枚rtryckta nationer) kan h盲r delas in i tv氓 eller tre olika sp氓r, d氓 flera imperialistiska herrar 盲r involverade.
1. Mots盲ttningen med den ryska imperialismen som fr盲mst dominerar landet och gjort det beroende av sin milit盲rexport utan att ge mycket tillbaka. Putins imperialistiska regim, den “magra hunden”, arbetar i sammansv盲rjning och tvist med USA, “den feta hunden”, och har visat sig redo att, liksom USA, s盲lja ut sina allierade, s氓som Assad i Syrien.
2. Den kinesiska socialimperialismen (med socialimperialism menas socialism i ord, imperialism i v盲sen och handling) som framst盲ller sig som r盲ttf盲rdiga och som fredsduvor men genomf枚r or盲ttvisa imperialistiska ekonomiska projekt (kapitalexport med kinesiska f枚rtecken) och extraherar m氓nga f枚rdelar genom handelsavtal med Iran varor skapade av folkets slitsamma arbete.
3. Yankee-imperialismen (och deras lydiga och lismande underhuggare de s氓 kallade “allierade” v盲stmakterna) samt dess israeliska m枚rdarf枚rband av hundar, r枚vare och v氓ldt盲ktsm盲n som hotar f枚rg枚ra landet och 盲ven en “k盲rnvapen-l枚sning” tycks finnas p氓 sionisternas 枚desm盲ttade 枚nskelista.
S氓 l盲nge imperialismen inte inr盲ttar en helkoloni (total dominans ekonomisk, politisk, milit盲r) utan h氓ller sig med en halvkoloni, och inte l盲gger sig i mer 盲n ett minimum och “n枚jer sig” med att exploatera landets resurser och folk 盲r det ofta de interna mots盲ttningarna de viktigaste, men n盲r imperialisterna invaderar, kidnappar, sj枚r枚var, manipulerar, bombar och s氓 vidare d氓 盲ndras mots盲ttningen. D氓 blir m氓nga av regimkritikerna i Iran lojala (tempor盲rt) med deras reaktion盲ra styre. Ytterst f氓 vill ha en invasion fr氓n utlandet, och f枚r att “vinna” m氓ste imperialisterna besegra allt motst氓nd milit盲rt, och det kan endast g枚ras genom folkmord. 脛ven mister Trump vet (och hans sp枚kkabinett) detta och uttalade sig om den senaste nobelpristagaren i fred, Machados, m枚jlighet att installeras som marionettdiktator i Venezuela och sa (helt korrekt) att hon har inte “folkets st枚d”. Hon ivrar ju f枚r att imperialismen ska bomba och m枚rda det egna folket och kryper f枚r Trump som en skamsen hund. Trumpregimen vet att p氓 samma s盲tt saknar den arbetsl枚se prinsen st枚d i Iran. Det iranska hj盲ltemodiga folket skulle aldrig bl枚da p氓 gatorna f枚r att 氓terinf枚ra sin gamla hatade dynasti av korrupta lakejer till USA och Storbritannien.
Revisionismens smutsiga roll i Iran
Nu, n盲r vi talat lite om mots盲ttningar i fallet Iran 枚nskar vi lyfta en annan fr氓ga. Varf枚r fattas det ett prolet盲rt ledarskap i Iran och varf枚r 盲r den misslyckade arbetsl枚se tronpretendenten 枚verhuvudtaget aktuell att lyfta upp som ny nickedocka p氓 den fallna tronen?
D氓 m氓ste vi f枚rklara, kortfattat ty 盲mnet 盲r digert, revisionismens roll och varf枚r revisionismen alstrar halvgjorda revolutioner som i Iran 1979, p氓 Kuba eller i Venezuela? 脛ven om huvudmots盲ttningen avg枚r s氓 盲r det s氓 att n盲r kommunister pratar om “huvudfaran” s氓 menar vi n氓gonting annat, n氓got vars farlighet vida 枚verstiger imperialismens blodiga klor och bomber, n盲mligen revisionismen. Revisionism 盲r att “skriva om” marxismen, att 盲ndra dess revolution盲ra v盲sen och komma med en meningsl枚s liberal tanke och paketera den som marxistisk. Revisionismen som tanke vill inte g枚ra revolution eller inf枚ra socialism utan, oftast, vill de vara kvar som en samvetets opposition och mildra den yttersta h枚gern d盲rf枚r att de lever i sina bekv盲ma villor och njuter av det gamla samh盲llets stulna frukter. N盲r revisionister d盲remot tar 枚ver ett socialistiskt land, s氓som Sovjetunionen 氓r 1956 eller Kina 氓r 1976, och redan besitter makten vill de med n盲bbar och klor klamra sig fast vid den, men 盲nd氓 leka med id茅er kring olika s盲tt att berika sig och sina n盲rmaste p氓 andras bekostnad i socialismens namn, s氓som Deng Xiaopings citat “att bli rik 盲r 盲rofullt”.
Under det s氓 kallade “kalla kriget” fanns tv氓 supermakter som var supermakter i det avseende att de markant skilde sig: ekonomiskt, kulturellt, politiskt och milit盲rt i styrka fr氓n de andra imperialistmakterna och att de sammantaget var de andra vida 枚verl盲gsna: det reaktion盲rt liberala F枚renta staterna, och det revisionistiska statskapitalistiska (n盲r staten agerar kapitalist och revisionisterna inte formellt 盲ger fabriker men g枚r det i praktiken via staten) Sovjetunionen. Sovjetunionen kom snabbt att spela en ytterst reaktion盲r roll men i en v盲rld d盲r folket dels 枚nskade revolution och socialism, men 盲ven hade ett genuint f枚rtroende f枚r Sovjetunionen som tidigare gjort s氓 mycket gott i v盲rlden, s氓som att besegra Hitler och st枚dja alla f枚rtryckta folkens kamp mot kolonialismen, hade de ett stort st枚d runt omkring v盲rlden. Detta innebar att Sovjets ideologiska inflytande var enormt och n盲r 盲ven det socialistiska Kina f枚ll 1976 till f枚rm氓n f枚r den f枚rd盲rvsbringande fascistiska revisionismen under Deng Xiaoping blev m氓nga r枚relser f枚rvirrade. H盲r 盲r det i stort s盲tt enbart Perus kommunistiska parti (av de partier som var relevanta med vapen i hand) som direkt tog avst氓nd fr氓n den kinesiska revisionismen och dessutom gick mot str枚mmen och inledde folkkriget i Peru 17 maj 1980.
Ideologi och ideologiska fr氓gor 盲r av yttersta vikt och det f枚rsta revisionister g枚r n盲r de usurperar makten i ett kommunistiskt Parti 盲r att sluta h氓lla studier i marxism f枚r att de ska kunna pr氓ngla p氓 medlemsk氓ren alla m枚jliga varianter av politisk dynga och filosofisk postmodern geggamoja och l氓tsas att det r盲cker att l盲sa till exempel gamle Anders Carlssons (f枚re detta ledare i KP) snabbkurs i socialism och att Marx och Lenin 盲r f枚r 盲ldre ledare som vill f枚rkovra sig i historisk kuriosa.
N盲r Internationalen fanns existerade inte s氓 mycket utrymme f枚r konstiga avarter att leda revolutioner (visst fanns revisionism, till exempel trotskister men de f枚rblev irrelevanta) d盲rf枚r att kamraterna, och Kamrat Stalin ledde den ideologiska kampen och sedan tog Ordf枚rande Mao 枚ver fanan n盲r Sovjet f枚rvreds i kontrarevolutionen 1956, men efter 1976 fanns inte l盲ngre n氓gon erk盲nd ledning och f氓 k盲nde ens till den historiens stora hj盲ltedikt som skrevs i byn Chuschi i departementet Ayacucho i Peru, och helt pl枚tsligt fanns inte samma kraft och ledning inom den internationella kommunistiska r枚relsen (IKR) och de medvetna kommunisterna skingrades och det skapades ett ideologiskt vakuum, och politisk f枚rvirring till f枚ljd d盲rav. Det har i v氓r historia f枚rekommit allt f枚r mycket svans-mentalitet och en tendens att blint f枚lja den med f盲ltherrestav. D盲rf枚r m氓ste vi rista i sten att var och en m氓ste vara en f盲stning f枚r v氓r ideologi, f枚r Ordf枚rande Gonzalo och alltid g枚ra konkret analys av konkreta f枚rh氓llanden och under varje f枚rh氓llanden framh盲rda i folkkrigets n枚dv盲ndiga v盲g och aldrig f枚rsona sig med revisionismen och opportunismen.
Det 盲r just i detta ideologiska vakuum som m枚jlighet fanns f枚r imperialisterna (fr盲mst j盲nkarna under president Jimmy Carter) att 1979 skicka Ayatolla Khomeini till Iran i ett specialchartrat Air France plan, detta i imperialisternas samlade syfte (i sammansv盲rjning och tvist) att leda revolutionen p氓 villov盲gar och ge den en religi枚s och f枚rmodad harml枚s (f枚r imperialismen) pr盲gel.
Varf枚r stoppade inte imperialisterna den iranska revolutionen? Enkelt svar: de f枚rm氓dde inte, de 盲r bara experter p氓 folkmord mot obev盲pnade massor och nederlag och konkret d盲rf枚r att den diktatoriska och folkm枚rdande Phalavidynastin (som erh枚ll sina diktatoriska befogenheter med st枚rtandet, eller “regimskiftet” av den folkvalde Mossadeh 氓r 1953) med sina SAVAK (iranska monarkins “S脛PO”) agenter, tortyr, f枚rsvinnanden, korruption och sl枚seri och vars statsfinanser var i fritt fall (och som gr盲dde p氓 moset genomf枚rde de v盲rldens d氓 dyraste partaj i 枚knen f枚r att fira perserrikets 2 500 氓rs jubileum) extremt fallf盲rdig och folket reste sig och var v盲pnat. Emellertid fattades det prolet盲r ledning. Kommunisterna var eller blev f枚rvirrade och splittrade och hade inte erforderligt st枚d bland de djupaste eller bredaste lagren men framf枚rallt hade de inte initiativet att gripa makten n盲r kungen var i schack matt (som betyder just “kungen 盲r hj盲lpl枚s” p氓 persiska). I m氓nga fall blev de f枚rblindade av Ayatollan som kom till Iran lite som “gubben i l氓dan”, pl枚tsligt och lovade vitt och brett och f枚rde en antiimperialistisk retorik. S氓, n盲r han, herr Khomeini, nedsteg fr氓n planet p氓 Merhabad-flygplatsen i Teheran i februari 1979 m枚ttes han (som levt i mer 盲n 2 decennium utomlands, varav sista tiden i en villa i Frankrike) av en entusiastisk och f枚rv盲ntansfull folkmassa. 脜terigen en 氓terbekr盲ftelse att massorna 盲r skaparna av historien oavsett vilken riktning historien tar.
De kommunister som inte flydde fr氓n Iran utsattes f枚r den grymmaste f枚rf枚ljelsen och blev offer f枚r tortyr och avr盲ttningar. De kommunister som tillerk盲nde sig till Mao Zedongs t盲nkande genomf枚rde ett hj盲ltemodigt v盲pnat motst氓nd i staden Amol, 氓r 1982, men blev besegrade och de gripna blev h盲ngda och organisationen kom att kallas Sarbedaran (ungef盲r: Vi som h枚ll huvudet h枚gt n盲r vi skulle h盲ngas) och deras exilorganisation kom att anslutas till den Revolution盲ra internationalistiska r枚relsen (RIR – P氓 engelska RIM) men tyv盲rr hamnade de i klorna p氓 Bob Avakian och RCP:s revisionism.
Vad 盲r protesterna i Iran ett uttryck f枚r?
Protesterna i Iran 盲r ett uttryck f枚r v盲rldens huvudmots盲ttning h氓ller p氓 att sk盲rpas och l枚sas. Imperialismen best氓r ju som k盲nt av tv氓 poler, imperialisterna och dess lakejer och v盲rldens folk. Dialektiken l盲r oss att, precis som i alla ting, utvecklas imperialismen utifr氓n kampen mellan dess interna motsatser, som identifierar denna, vilket utg枚rs av huvudmots盲ttningen, den mellan imperialismen och de f枚rtryckta nationerna, vilket har 枚kat exploateringen av hela v盲rldens f枚rtryckta folk. Imperialisternas styrka ligger i att de genom utsugning av v盲rldens folk, skapat genom hunger och n枚d genomf枚rt med v氓ld, krig och f枚rtryck, har kunnat bygga teknologiskt avancerade apparater och v盲ldiga milit盲rer. V盲rldens folks styrka ligger i att de k盲mpar f枚r en r盲ttf盲rdig sak, som tj盲nar dess egna intressen, och 盲r den absoluta majoriteten. Utifr氓n tesen att ”massorna skapar historien” blir imperialisternas natur dess d枚dsgr盲vare.
脜terigen till dialektiken. Alla f枚reteelser och ting best氓r av tv氓 poler (motsatser) som skapar dess identitet. Kampen mellan motsatserna leder till att den ena sidan 枚vertar den andra 盲ven om denna kamp kan vara l氓ngvarig och oj盲mn. Varje ting eller f枚reteelse besitter s氓ledes en tendens och en kontratendens. I vissa tider 盲r den ena huvudsaklig och i andra tider 盲r den andra huvudsaklig. Det som 盲r avg枚rande i alla mots盲ttningar 盲r att se vem som har det strategiska 枚vertaget – vem har k盲rnan till segern? I historien 盲r revolutionen huvudtendensen d氓 varje klassamh盲lle har ersatts av ett nytt vilket har drivit historien fram, men under s盲rskilda perioder har kontrarevolutionen varit huvudtendensen tempor盲rt. Under imperialismens tidiga dagar utgjorde kontrarevolutionen huvudtendensen. Men imperialismen, som 盲r monopolistiskt, parasit盲r och d枚ende kapitalism, dess slutgiltiga stadium, befinner sig inte l盲ngre i ett strategiskt 枚vertag gentemot v盲rldens folk. F枚rr kunde den skapa kolonier och halvkolonier och bedriva segerrika rovkrig. Idag g氓r det inte l盲ngre. Idag kan imperialisterna bara forts盲tta att misslyckas och 氓terigen misslyckas med sina planer och f盲ltt氓g. Det enda imperialisterna har att erbjuda v盲rldens folk 盲r mis盲r, krig och d枚d.
Imperialismens kris m盲rks, med utg氓ngspunkt fr氓n 1980-talet, i att det blir sv氓rare och sv氓rare f枚r de att extrahera merv盲rde fr氓n arbetet, vilket g枚r att alla mots盲ttningar inom imperialismen sk盲rps. Detta g枚r att imperialisterna f枚rs枚ker l枚sa detta inneboende problem genom att 枚ka utsugningen av v盲rldens folk genom att tvinga de att arbeta h氓rdare f枚r l盲gre l枚n, kr盲va mer betalt f枚r varor och genom att sk盲ra ned p氓 alla de segar v盲rldens folk vunnit genom sina h氓rda kamper (s氓som smulorna som kallas v盲lf盲rd) samt genom att f枚rvandla m盲nniskor till kanonmat genom att f枚rbereda sig f枚r ett nytt omf枚rdelningskrig av den tredje v盲rlden, vilket kommer att inneb盲ra ett tredje v盲rldskrig. Allt detta har gjort att v盲rldens folk allt mer, rent objektivt, 盲r mer slagkraftiga 盲n f枚rr och har det strategiska 枚vertaget. Det 盲r inte l盲ngre kontrarevolutionen som 盲r huvudtendensen i v盲rlden utan det 盲r revolutionen.
Ett uttryck f枚r detta 盲r att v盲rlden 枚ver g枚r massorna fler uppror f枚r varje dag som g氓r. Titta bara p氓 det senaste 氓ret, ett 氓r som g盲rna kan minnas som ”Ett 氓r i uppror”. Detta 盲r n氓got som vi kommer att elaborera i en efterf枚ljande artikel. Men syntesen av detta 盲r att revolutionen 盲r huvudtendensen i v盲rlden idag och att de objektiva faktorerna f枚r revolution och imperialismens bortsopande 盲r b盲ttre 盲n f枚r.
Men 氓terigen, massornas uppror kan usurperas av krafter som f枚r massornas kamp p氓 villov盲gar. S氓, trots att Irans gator ochr torg inte bara kryllar av 盲rliga frustrerade massor, utan 盲ven av Mossadagenter och CIA-filialer, s氓 盲r detta ett uttryck f枚r att de objektiva faktorerna f枚r revolution v盲rlden 枚ver st盲rks. 脜terigen 盲r det h盲r fr氓gan om det prolet盲ra ledarskapet 盲r centralt och n枚dv盲ndigheten av det Kommunistiska partiet 盲r klart f枚r alla att se. Utan konstitueringen eller rekonstitueringen av de Kommunistiska partierna, redo att inleda, f枚rsvara och utveckla folkkrig, kommer massornas uppror f枚rl盲ngas, masslakten fortl枚pa och m枚jligheter f枚r herrar att st枚rts kommer att missas. Vi lever i de 50-100 氓ren som Ordf枚rande Mao f枚rutsp氓dde att imperialismen kommer att svepas bort fr氓n jordens yta. Vi st氓r helt och h氓llet bakom denna tes d氓 imperialismen interna mots盲ttningar sk盲rps och det 盲r mer troligt att kommunisterna 氓tar sig sina uppgifter v盲rlden 枚ver och bek盲mpar denna best 盲n att v盲rldens folk ska forts盲tta lida under imperialismens ok!
Syntes
Det 盲r r盲tt att g枚ra uppror, st枚d de massor i Iran och annorst盲des som reser sig mot reaktion盲rer.
F枚rd枚m all imperialistisk inblandning och provokation.
Vid en invasion av Iran 盲ndras huvudmots盲ttningen fr氓n folket-byr氓kratkapitalismen till nation-imperialismen.
Konsekvensen d盲rav 盲r att v氓r st盲llning till den reaktion盲ra regimen 盲ndras avh盲ngigt en yankee-intervention.
Revisionismen har haft en f枚r枚dande inverkan i Iran som saknar prolet盲rt ledarskap med f枚rm氓gan att leda massornas kamp.
Vad m氓ste g枚ras?
I Iran m氓ste alla framstegsv盲nliga och kommunistiskt sinnade kamrater k盲mpa f枚r att 氓terskapa sitt 盲rorika Kommunistiska parti under maoismens stora r枚da fana och med detta ta till sig Ordf枚rande Gonzalos universellt giltiga bidrag, som finns samlade i den Allm盲npolitiska linjen och i synnerhet handlar dessa om militariseringen av Partiet (en fr氓ga som nog inte ifr氓gas盲tts av n氓gon allvarligt sinnad iransk kamrat) och koncentrisk konstruktion vars syfte 盲r att vara kapabel att f枚ra folkkrig i en nydemokratisk revolution, st枚rta regeringen och sedan uppr盲tta en folkrepublik f枚r att inf枚ra proletariatets diktatur f枚r att medelst kulturrevolutioner och skuldra vid skuldra med v盲rldsfolken obevekligt marschera in i den stora harmonins rike, kommunismen.
I utlandet (utifr氓n ett iranskt perspektiv) m氓ste det f枚ras en h氓rd kamp mot de som fallit f枚r imperialismen och sionismens locktoner och det m氓ste t氓lmodigt f枚rklaras f枚r dem att det finns en stor risk att deras str盲van och kamp mot en or盲ttvisa spelar i h盲nderna p氓 v盲rre fiender, monarkister, USA och Israel och det finns ett gammalt persiskt uttryck som s盲ger “en varg 盲ter inte en annan varg” (gorg gorg ra nemikhord) vilket betyder att de korrupta och nesliga h盲rskarna h氓ller ihop mot folket. Dock m氓ste det framl盲ggas att det visst det finns hopp och att man m氓ste inte v盲lja f枚rsta b盲sta ulv-monark utan framtiden ligger under f枚reg氓ende punkt.
Detta 盲r viktigt, kamrater: i v盲rlden av idag d盲r det allm盲nna medvetandet f枚rvrids, s氓som i lustiga huset d盲r upp blir ner och r盲tt blir fel och det 盲r sv氓rt att navigera, m氓ste det s盲gas mer 盲n tydligt s氓 att ingen ska missf枚rst氓 och att var och en som h枚r v氓ra r枚ster ska vara f枚rs盲krade att vi menar allvar n盲r vi ropar:
YANKEE GO HOME! D脰D 脜T SIONISMEN!
F脰RSVARA IRAN MOT IMPERIALISMENS PLANER P脜 FOLKMORD OCH OCKUPATION!
DET 脛R R脛TT ATT G脰RA UPPROR!
REKONSTITUERA IRANS KOMMUNISTISKA PARTI SOM ETT MILITARISERAT PARTI MED KONCENTRISK KONSTRUKTION!
LEVE MAOISMEN! NED MED REVISIONISMEN!
SKAPA EN ENHETSFRONT OCH ENA IRANS FOLK F脰R DET STORA INLEDANDET AV FOLKKRIGET I IRAN!
FOLKKRIG TILL KOMMUNISMEN!
Kontakta oss via Kommunisten@riseup.net!
